Bakgrund:

Våra funderingar kring de estetiska ämnenas underprioriteringar i skolan och vad variationerna i musikundervisningen består i, ledde in oss på vårt val av uppsatsämne. Musikens värde har med tiden minskat och det forskas kring dess spridningseffekt på andra ämnen och kompetenser än den musikaliska. Vi valde att forska kring vad som ligger till grund för pedagogers didaktiska val, med fokus på musik.

Syfte:

Vårt syfte var att få ökad kunskap om hur mycket pedagogens utbildning och musikaliska intresse påverkar utövandet av musik i förskoleklassen.

Metod:

För att få reda på hur mycket musik som didaktiskt används av pedagoger i förskoleklassen under en vecka, använde vi oss av kvantitativ metod. Vi var tvungna att själva skapa en enkät, då vi inte fann någon passande etablerad sådan. Den ena sidan innehåller bakgrundsfrågor och den andra sidan enkätfrågor, med en femkolumns måttskala från mkt-inte alls. Vi kontaktade rektorer i fyra kommuner och besökte förskoleklasslärare på de skolor som ville ta emot oss. På plats lämnades enkäten med bifogat informationsbrev om vårt syfte och de gällande etiska regler ut. Pedagogerna hade även möjlighet att ställa frågor till oss.

Resultat:

Undersökningens resultat baseras på 46 enkäter, bestående av verksamma pedagoger i förskoleklass med tyngdpunkt på variationerna förskollärare och grundskollärare i yrkesrollerna. Resultatet visar på att pedagoger som har mer kompetens i ämnet musik och ett större intresse för musik utövar mer musik i sin undervisning under en vecka, både spontant och inplanerat. Vi kan även utläsa ett samband mellan att högre kompetens i musik både ger ökad musikalisk trygghet i ämnet samt en större medvetenhet om vad musik har för effekter på andra kompetenser än just den musikaliska