Bakgrunden till denna uppsats är att all undervisning ska anpassas till elevernas intresse, bakgrund och förutsättningar. För att detta ska bli möjligt måste undervisningen individanpassas. I skolan finns elever med många olika behov och tillgångar, Lgr 11, (2011) visar inte hur lärarna ska gå tillväga för att individanpassa för alla elever. Detta gör att begreppet individanpassning får stort tolkningsutrymme.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare tolkar och hur de anser att de använder individanpassningen i undervisningen. Denna uppsats intresserar sig endast av lärarnas egna tolkningar av hur de går tillväga, den visar alltså inte på hur deras tolkningar stämmer överens med deras faktiska undervisning.

Metoden var att använda Grundad teori som forskningsmetod. Denna metod syftar till att få fram en teori som inte är beroende av tidigare forskning och därmed inte påverkad av redan förutfattade meningar.

Resultatet baserades på fyra kvalitativa intervjuer av verksamma lärare. Dessa intervjuer kodades sedan utifrån hur lärarna ansåg sig individanpassa undervisningen. Denna kodning ledde fram till resultatet att lärarna framförallt ansåg sig använda nivåanpassad undervisning. Detta resultat kodades sedan ytterligare i form av vilka metoder nivåanpassningen sker. Kodningen ledde fram till att lärarna tycker sig nivåanpassa i form av olika svårighetsgrader. Baserat på kodningarna blev vår Grundade teori att lärarna använder framförallt nivåanpassad undervisning i form av olika svårighetsgrader som metod då de individanpassar sin undervisning