Bakgrund: Denna kom till efter några tankar väckts under min senaste VFU-period där jag uppfattade att gymnasielever är ivriga att få reda på vad som kommer på prov och inte. Detta "private good-tänk" blev startskottet för min studie där jag ville undersöka hur gymnasieelevers uppfattning/upplevelser av nyttan med samhällskunskapen kan te sig samt deras samhällskunskapslärares uppfattningar/upplevelser kring samma område. När jag började gräva lite i tidigare forskning om ämnet insåg jag att det finns ett hål i forskningen angående studier som denna. Mycket av den tidigare forskningen behandlar lärares attityder till samhällskunskap, men dock inte elevernas attityder. Därför har jag i min introduktion beskrivit hur denna studie skall ses som ett stycke av den didaktiska kärnan i svensk forskning, och detta är mitt bidrag.

Syfte och metod:Denna uppsats syfte och mål fokuserar på hur gymnasielever och deras samhällskunskapslärare uppfattar/upplever nyttan med samhällskunskap. För att ta reda på detta har jag intervjuat 10 elever och 2 samhällslärare på en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Eleverna går sista året på gymnasiet och tar studenten till våren 2014. Mitt enda krav på elevdeltagare var att de har läst Samhällkunskap 1 som omfattar 100 poäng. Den tidigare forskning som finns i ämnet har jag använt mig av för att kunna sätta elevernas och lärarnas svar i en vetenskaplig kontext samt för att kunna se vad som skiljer min studie åt. Jag har använt mig av forskare som har olika ingångspunkter i detta ämne, vissa har enbart fokuserat på lärare, andra har fokuserat enbart på elever. För att kunna analysera mitt resultat har jag använt mig av två olika vetenskapliga perspektiv; positivism/realism och konstruktivism/socialkonstruktivism, samt olika professorers avhandlingar och böcker som behandlar elever och lärare i skolan vid olika situationer eller undervisning på ett mer generellt plan.

Resultat:Uppsatsens resultat visar på att elevernas uppfattningar/upplevelser om nyttan med samhällskunskap ligger nära dem själva i tid och rum, så som privatekonomi när de snart flyttar hemifrån, samt att de snart skall får rösta till riksdagsvalet hösten 2014. Lärarnas svar pekar däremot på en mer demokratisk grund för deras uppfattning/upplevelser om nyttan med samhällskunskap. Elevernas svar pekade också på att de har en föreställning om att skolan inte är en del av samhällets alla funktioner, utan samhället är något som man kommer att träda in i sedan efter studenten, och först då kommer man också att veta hur det är uppbyggt och fungerar "på riktigt". Lärarna uppfattade att eleverna antagligen har störst nytta av samhällskunskapen genom att använda och tillämpa ett demokratiskt förhållningssätt till sina samhällsmedborgare, att kunna argumentera för sina åsikter samt att veta hur kommun, landsting och stat fungerar inom en viss yrkesgrupp