Bakgrund:

Skolverket (2006) har påvisat att bildlärare är den grupp lärare som är minst benägna att använda sig av läroböcker. Tillgången på läroböcker i bildämnet är låg och många av de böcker som finns är relativt gamla.

Syfte:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två läroböcker i ämnet bild förhåller sig till ämnets syftes- och målformulering, så som de konstrueras i den nuvarande kursplanen för grundskolans senare år (Lgr 11).

Metod:

Jag har genomfört en kritisk diskursanalys av mitt valda material och då utgått från Faircloughs tredimensionella modell. Detta har inneburit att jag studerat textens egenskaper, analyserat den diskursiva praktiken genom att titta på interdiskursivitet och intertextualitet, och avslutningsvis försökt placera texten i förhållande till den sociala praktik som den är en del av.

Resultat:

Sett ur ett helhetsperspektiv konstrueras bildämnet i Lärobok i bild (Bohlin Brundin, Hasselberg & Kühlhorn, 1996) på ett relativt liknande sätt som i Lgr 11. Interdiskursiviteten är dock något större i läroboken än i Lgr 11, då läroboken artikulerar fler av de diskurser om estetiska läroprocesser som identifierats och formulerats i tidigare studier.

I Intro – bild (Frid, 2003) konstrueras bildämnet något annorlunda än i Lgr 11. Ur ett helhetsperspektiv sett behandlas dock alla de delar som enligt kursplanen ska täckas in i bildämnet. Interdiskursiviteten är något större även i denna lärobok än i Lgr 11, då läroboken artikulerar fler av de diskurser om estetiska läroprocesser som identifierats och formulerats i tidigare studier