Bakgrund:

Anledningen till att vi har valt skriva om detta är att vi vill ha en djupare förståelse för hur relationen lärare och elev fungerar i skolan. Detta är något som inte enbart är våra egna privata funderingar. I dagens samhälle sker en ständigt pågående förändring inom skolverksamheten. Av den stora PISA- undersökningen (Skolverket, 2013) framgår att svenska elevers studieresultat inom svensk skola blir allt sämre. Kan det finnas ett samband mellan resultaten och elevernas relationer med sina lärare i klassrummet? Trots att resultatet har gått ned så är det flera länder som kommer hit för att se på den svenska modellen när det gäller relationen i klassrummet och hur lärare arbetar för att göra eleverna delaktiga. Några av de forskare som tagit upp vikten av att man som lärare har en bra relation till sina elever i klassrummet och även utanför undervisningen är Hattie, Wedin, Lilja och Frelin. Vi har tittat på relationen från 1919 fram till idag utifrån läroplanerna vilket har visat sig att även här kan man utläsa att man efter hand har skrivit in hur man som lärare ska vara mot sina elever för att få ett bra arbetsklimat.

Syftet är att undersöka och förstå eventuella förändringar över tid i relationen mellan lärare och elev i klassrummet under de tidiga skolåren.

Metod:

Vi har använt oss av narrativ metod med inriktning på livshistoria. Materialet inhämtades med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sex lärare som alla har arbetat eller arbetar som lärare i de tidigare skolåren.

Resultat:

De lärare som deltog i undersökningen anser att det har blivit en förändring över tid när det gäller relationen mellan lärare och elever. Förändringen anser lärarna har blivit stor sedan de själva gick i skolan. De anser även att den självklara respekt man fick i samhället som lärare när de själva gick i skolan inte finns idag. Detta gör att dagens lärare måste förtjäna respekten och det gör de genom att visa sina elever respekt