I Läroplan för förskolan, Lpfö 98, (2010) tydliggörs att ett systematiskt kvalitetsabete är ett uppdrag personal inom förskolan har. Det systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till att man ska kunna analysera och utvärdera den pedagogiska verksamheten för att på bästa sätt ge alla barn förutsättningar och möjlighet till ett livslångt lärande. I Skolinspektionens kvalitetgranskningsrapport för förskolan (2012:7) förklaras det att de senaste åren har kompetensutveckling inom pedagogisk dokumentation gjorts, men trots detta upplever en stor del av förskolepersonalen som ingått i granskningen, att dokumentation är svår att göra så den blir meningsfull. I granskningsrapporten framkommer det även att "förskollärarna uttrycker frustration och i arbetslagen finns en viss förvirring kring dokumentationsuppdraget" (Skolinspektionen, 2012:7, s.47). Skolinspektionen menar att utifrån den granskning som gjorts finns det utvecklingsområden som behöver göras inom vissa områden. Vi valde därför att undersöka hur pedagoger inom förskoleverksamheten uppfattar arbetet med pedagogisk dokumentation och vilka möjligheter och hinder de upplever med detta verktyg.

Syfte

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattning om arbetet med pedagogisk dokumentation.

Metod

Vi använder oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat åtta förskollärare på två olika förskolor i en kommun i Västra Götaland.

Resultat

I vårt resultat har vi utgått från våra frågeställningar som är följande; hur tolkar pedagoger begreppet pedagogisk dokumentation, vad innebär arbetet med pedagogisk dokumentation och vilka hinder och möjligheter uppfattar pedagogerna med pedagogisk dokumentation. Därefter har vi sökt efter likheter och skillnader och skapat kategorier som genererade olika underrubriker. I resultatet framkom det att pedagogernas uppfattningar var att pedagogisk dokumentation var ett betydelsefullt arbetsverktyg. För att arbetet med den pedagogiska dokumentationen skulle bli pedagogisk uppfattade pedagogerna i studien att reflektion var viktig både tillsammans med barnen men även med andra pedagoger. Deras uppfattningar var att pedagogisk dokumentation i sig inte var något hinder men att omständigheter kring den kunde utgöra det såsom tiden, pedagogernas egna tolkningar, struktur, prestationsångest och teknik