Ett flertal studier har uppmärksammat betydelsen av pedagogernas bemötande av barn utifrån ett genusperspektiv. Vi ville i den här studien undersöka hur relationen mellan pedagog och föräldrar ser ut. Vi tror att det kan påverka barnen eftersom föräldrar är förebilder och det är därför intressant att studera hur den relationen kan se ut på en förskola.

Syfte

Syftet med vår studie var att studera hur bemötandet mellan pedagog och föräldrar ur ett genusperspektiv kan se ut på en förskola. Med vår studie hoppas vi kunna uppmärksamma läsaren om vikten av bemötandet av föräldrar ur ett genusperspektiv och även få pedagoger att vilja arbeta aktivt med bemötandet till föräldrar.

Metod

Vi har valt att använda oss av kvalitativ forskning med intervjuer och observationer. Vi har intervjuat föräldrapar och observerat lämningar och hämtningar på en förskola. Vi följde ett observationsschema vi sedan använde för att jämföra observationstillfällena. Under våra intervjuer använde vi oss av ett tekniskt hjälpmedel för ljudupptagning, vi transkriberade sedan materialet och använde det tillsammans med observationsmaterialet för att få resultat av vår studie.

2

Vi har presenterat de teorier som är relevanta för vår forskning som vi beskriver under kategorierna socialkonstruktivism och genusteori samt centrala begrepp. Under tidigare forskning har vi fokuserat på jämställdhet och förskola och jämställdhet och föräldraskap.

Resultat

Undersökningen visade att de flesta föräldraparen var eniga när de beskrev bemötandet av pedagogerna. De ansåg att pedagogerna inte gjorde någon skillnad beroende på om det var en manlig eller kvinnlig föräldermen däremot kunde vi se att informationen skiljde sig. Den största skillnaden ur ett genusperspektiv var snarare föräldrarnas intresse av ansvar kring barnet och hemmet, vilket även kom att påverka hur de bemötte pedagogerna. Kvinnorna var de som visade störst intresse för informationen från pedagogerna medan en del män inte var lika intresserade. Det resulterade i att de männen ansåg att informationen från pedagogerna var bristfällig i jämförelse med informationen som kvinnorna fick. Observationerna stärkte föräldrarnas bild och gav oss även förklaringar på varför kvinnorna fick en mer detaljerad information, vilket berodde på att kvinnorna själva tog initiativ till att få information om barnens dag på förskolan.

Vi har i diskussionen jämfört vårt resultat med tidigare forskning och teorier om genus, jämställdhet och genuspedagogik. Vi går djupare in i föräldrarnas svar och våra observationer och undersöker om det finns några samband med den tidigare forskningen och teorierna. Vi såg både likheter och olikheter när vi jämförde vårt resultat med teorier och tidigare forskning. Kvinnorna arbetade eller studerade på heltid, trots detta visade det sig att kvinnorna tog huvudansvaret för barnen och hemmet vilket stämde överrens med tidigare forskning och med teorier om jämställdhet och könsroller