Bakgrund: Lokalt tillval/det fria studievalet/fri aktivitet är alla olika namn som används för att beskriva studietimman som vi idag kallar elevens val. Elevens val är idag inget ämne och har därför inte heller någon kursplan och skall heller inte betygsättas och har därför inga betygskriterier. Elevens val omfattar 382 timmar i grundskolan enligt skolverkets timplan utformad för grundskolan, (Skolverket:2013). I snitt ger detta ca 100 minuter undervisningstid i veckan under årskurs 4-6. I skollagen kap:10 står det att undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I Skolförordningen kap:9 framgår att eleverna ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

Studietimman elevens val skapar många frågor och funderingar inte bara från föräldrar och studenter utan även från verksamma lärare. Hur har studietimman förändrats med läroplanerna LPO80, Lpo94 samt Lgr11? Kan vi i läroplanerna se någon teoretisk förändring av elevens val?

Syfte: Syftet med min undersökning är att utforska studietimman elevens val teoretiskt och analysera eventuella förändringar över tid.

Metod: Studien utgår ifrån kvalitativ fenomenologisk metodansats som utgår ifrån analyser av relevanta dokument och föreskrifter samt semistrukturerade intervjuer med nu verksam pedagog och en pensionerad pedagog som varit verksam under tidigare läroplaner.

Resultat:Jag har i min studie tydligt sett att elevens val har förändrats över tid. Att den teoretiska utgångspunkten och idén om att elevens val skall finnas som en nödvändighet för att vidmakthålla motivation och stimulans i skolan tycks ha försvunnit i de senare läroplanerna. Mer aktuellt idag är idén om att elevens val skall fungera som ett tillfälle för elever att fördjupa sina kunskaper inom valfritt ämne. Motivation, lust och delaktighet i relation till elevens val är något som tycks ha försvunnit i nyare läroplaner