Efter att ha läst kurser i didaktisk matematik har jag fått ett ökat intresse för ämnet och för hur lärarna arbetar med problemlösning i undervisningen. Under mina perioder av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag flera gånger upplevt att kunskaperna kring arbetet med problemlösning i matematikundervisningen varit bristfällig och att undervisningen därför skulle kunna utvecklas. Flera undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom bland annat matematiken. Problemlösning är ett brett område att arbeta med och eleverna måste kunna många olika moment och strategier för att bemästra förmågan. Syftet med uppsatsen har på grund av detta varit att ta reda på hur lärare i en liten kommun i Västra Götaland definierar problemlösning i matematiken och vad detta kan innebära för elevernas undervisning och i längden också deras resultat. En ambition är att detta ska kunna utgöra en intressant grund för vidare forskning på området och att lärare ska finna den tänkvärd i en eventuell utveckling av undervisningen.
I min studie har jag undersökt hur matematiklärare i grundskolans tidigare år definierar matematisk problemlösning och om det finns samband mellan definitionerna och elevernas resultat i PISA och TIMSS. Jag presenterar och diskuterar olika forskares förklaringar av problemlösning samt visar starka påverkansfaktorer för elevers kunskapsutveckling. Intervjuer med ett fenomenologiskt perspektiv riktade till fyra olika behöriga matematiklärare inom grundskolans tidigare år har använts för att samla material till studiens forskningsfrågor. Intervjuerna har varit menade att ge en bild av hur lärarna själva tänker och resonerar kring frågorna i min studie. Arbetet har utgått från de fyra forskningsetiska principerna och trovärdigheten har stärkts genom en pilotstudie, dialogisk validering under intervjuerna och en hög transparens under arbetets gång.
Resultaten från intervjuerna visar att lärarna definierar matematisk problemlösning på flera olika sätt. Samtliga är dock överens om att det är ett omfattande område som kräver många kunskaper från eleverna och tid från läraren. Det lärarna lade mest vikt vid var elevernas begreppsförmåga vilket är intressant då det i PISA och TIMSS visat sig att svenska elever har tydliga svagheter på detta område jämfört med andra OECD-länder. Resultaten har slutligen diskuterats i förhållande till styrdokument, tidigare forskning och de senaste resultaten från PISA och TIMSS vilket har lett till förslag till vidare forskning