Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad. Om sedan det egna arbetssättet sker utan tid för någon djupreflektion, eftertanke och förankring tillbaka till vad den teoretiska visionen och praktiska kunskapen utgörs av, blir kvalitén där utefter på det vi gör. Den mjuka människan försöker finna kortvariga lösningar för stunden och samtidigt mobilisera kraft, men den strategin blir ohållbar, både för individens hälsa och för allas gemensamma arbetsmiljö. Vi behöver en god arbetsmiljö där personal känner trygghet och förutsägbarhet inför arbetet där allas hälsa och välmående främjas. Dessutom ett hållbart arbetsliv där vi skapar en grogrund att kunna växa som person. Vilket/Vilka arbetssätt skulle kunna förverkliga detta, är Lean en tänkbar strategi?Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av Lean som arbetssätt i relation till hälsa. Delsyftet är vilka faktorer som avgör om ett företag ska lyckas med sin tillämpning av Lean.Metod: Intervjuer med semistrukturerade frågor med anställda, chefer och medarbetare i företag och offentlig verksamhet och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys (n=7).Resultat: Informanterna uttrycker att det känns som att företagen satsar på deras hälsa, de ses som viktigaste resurs och betydelse att skapa de bästa förutsättningarna för dem. Företagen ser värdet att ha involverad och engagerad personal och utan deras medverkan når man inga framsteg. Det är klart och tydligt att personalens hälsa främjas sett ur ett salutogent synsätt på hälsa genom att tillämpa Lean som arbetssätt. De känner att företaget har tilltro, litar på sina anställda och ger befogenheter som känns motiverande, meningsfulla och värt att engagera sig2i . Detta är helt i överensstämmelse med hälsopromotionens grunder och ur ett hälsofrämjande arbete (Ottawa Charter, 1986). Lean skapar påtagliga och synbara "mjuka" hälsofrämjande effekter i hela företaget på alla systemnivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå också ut mot kund och brukare. Individen får och ges möjlighet att blomstra och växa i sin roll, att utvecklas med ett ständigt lärande och en stärkt självkänsla av att tillämpa Lean. Dessa effekter kan nås när företaget och ledningen är väl förankrade, har kunskap om filosofin och arbetssättet Lean. Det tar sin tid, en startsträcka vid tillämpning av Lean och lärandet om Lean, det är inget enkelt fixande genom kortvariga konsultuppdrag. Stöd och hjälp behövs på vägen till en lyckad implementering av arbetssättet Lean. För att nå de hälsofrämjande effekterna väljer man att implementera hela Leankonceptet och inte delar, det ger inte mer än kortvariga effekter. När företag och organisationer väljer att investera och satsa på arbetssättet Lean vinner de många positiva hälso- och arbetsmiljöeffekter. Genom sitt ständiga förbättringsarbete, värdeskapande tid och framgångar för alla anställda, brukare och kund så ökar trivseln och möjligheten att må bra.