Bakgrund: I grundskolans läroplan synliggörs tydligt att eleven i matematikundervisningen skall utveckla olika förmågor och att dessa är centrala. En av dessa är kommunikationsförmågan, som är särskilt betydelsefull genom att den sammanlänkas till alla de övriga, såsom de som gäller representation, resonemang och problemlösning. Av denna anledning har kommunikationsförmågan i matematik och medvetenheten kring och utvecklingen av denna hos lärare och elever undersökts i denna studie. En grundförutsättning är att individuell färdighetsträning i lärobok är otillräckligt. Elever bör tidigt få möjlighet till exempelvis arbete i grupp med ett matematiskt problem, då de i tal och skrift kommunicerar matematiska begrepp och metoder. Detta ger förutsättningar för en individualiserad undervisning där elever i samarbete kan utveckla kunskap på många olika sätt.

Syfte: Syftet är att undersöka hur läraren genom sin matematiska kommunikationsförmåga ger stöd för elever att utveckla sin förmåga att kommunicera kring och lösa ett matematiskt problem.

Metod: Studien har en kvalitativ ansats och valda metoder för datainsamling är deltagande observation, intervju och aktionsforskning. Deltagande observationer vid tre undervisningstillfällen med tre elever samt uppföljande enskilda intervjuer har filmats. Undersökningen har inspirerats av aktionsforskning genom att jag själv varit lärare under lektionerna.

Resultat: Studien visar att elever i grupp kommunicerar kring ett matematiskt problem på olika sätt. Det gäller för läraren att vara observant på de olika uppslag som eleverna ger för att inte gå miste om relevanta sätt att tänka. Eleverna har lätt för att tillämpa olika strategier såsom att dramatisera, skriva en tabell, leta efter ett mönster, rita en figur och undersöka ett enklare fall och en fördjupad kommunikation möjliggörs genom dessa. Eleverna visar också i intervjuerna att de själva är medvetna om att strategierna utgör viktiga byggstenar i problemlösningsprocessen, även om de inte ser hela innehållet i dem. Att förklara för varandra och inta de andras perspektiv är relativt svårt för eleverna. En insats av läraren krävs för att fördjupa resonemangen och välja olika lösningssätt för att förklara. Två av de tre eleverna anser att det kan vara svårt att förklara för varandra elever emellan och att det är lättare att förstå när en lärare förklarar. Detta visar på vikten av att läraren specifikt undervisar eleverna i hur de kan kommunicera – såsom att resonera och förklara – för att möjliggöra att deras matematiska kommunikationsförmåga utvecklas.