Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. Då inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gått att finna, så blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte är att utifrån ett personalperspektiv öka förståelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har då det gäller att ta tillvara och stärka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frågeställningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stärka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgående i hela uppsatsen. För att samla in vårt material har sex stycken enskilda kvalitativa intervjuer genomförts som sedan har analyserats och bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att personalgruppen beskriver identitetskapande som något socialt format med och av individens kontext. De beskriver också att hemmaplanslösningar kan bidra till en stärkt identitetsprocess genom deras arbetsmetoder, människosyn och sätt att vara.

Vår tolkning och slutsats blir att personalen anser sig i sitt arbete med hemmaplanslösningar kunna påverka ungdomars identitetsskapande i en positiv riktning. Eftersom studien har ett personalperspektiv hade vidare forskning kring ett ungdomsperspektiv varit intressant att genomföra.

The background to our research is a common interest in adolescent identity development. We have found no previous studies of how home solutions can contribute to a positive identity development so we considered it interesting to do such a study. The purpose of the research is based on a staff point of view to increase understanding of the meaning to the work with home solutions when it comes to taking advantage of and strengthen young people's positive identity processes. In order to answer this purpose, we have chosen to problematize questions about how identity formation takes place in their activities and how they with home solutions can strengthen these young people in a positive direction.

We have used a social constructionist point of view throughout this research. To collect our material we have done six individual qualitative interviews that have been analyzed and processed using a qualitative content analysis. Our results shows that the staff group describes identity as socially constructed with and by the individuals context. They also describe that home solutions can contribute to a stronger identity development through their work, their view of man and ways of being. Our interpretation and conclusion is that the staff considers their work with home solutions contributes to influence young people's identity development in a positive direction. Since our study has a staff point of view it would be interesting to do further research on a youth perspective.