I denna studie har vi kritiskt granskat artiklar skrivna i Göteborgs-Postens om Angered. Syftet har varit att granska hur Angered konstrueras som ort och hur de boende i Angered konstrueras genom innehåll i, och utformning, av tidningsartiklarna. Uppsatsens huvudfråga har varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Angered ut? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även tre stycken frågeställningar använts: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Angered? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Angered? Vilket ordval används i rapporteringen av Angered? Materialet som undersökningen baseras på är 30 artiklar om Angered, publicerade under januari 2006-maj 2013. Teorier som används i studien är en textanalys inspirerad av diskursteorin samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien är byggd på metoderna kodning samt kvantitativ- och kvalitativinnehållsanalys.

Resultaten av innehållsanalysen visade att Angereds mediebild domineras av en större andel negativa nyheter., det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Resultaten visade att Angeredsbor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. När de boende väl kom till tals är det inte sällan i ett negativt sammanhang. Språket är den mekanism som konstituerar den sociala världen och kan bidra till att skapa, producera och reproducera diskurser kring de boende i Angered. Ordvalet som används i artiklarna kan bidra till att producera och reproducera diskurser kring de boende i Angered. Författarna av de artiklar som vi har analyserat reproducerar en ”vi” och ”dom”- känsla genom ordvalet. Våra slutsatser är därmed att Göteborgs-Posten med hjälp av sina artiklar upprätthåller de negativa diskurserna som finns kring Angered, omedvetet eller medvetet. Vi har konstaterat att Göteborgs-Posten konstruerar en verklighet för de som sällan är eller aldrig har varit i Angered.