Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap. Den nya situation som IKT skapar gör också att skolans upplägg måste problematiseras. Lärare sitter inte längre på all kunskap i klassrummet och elever måste anpassa sig till detta. Syftet är att undersöka hur lärare och elever förhandlar om sina positioner inom skolan med elevdatorn i åtanke. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med elever och lärare i gymnasieskolan samlades empiri in till en diskursanalys. I denna analys undersöktes hur vissa betydelser av elevdatorn innefattades i skolans praktik och vissa uteslöts. Resultatet visade att lärare aktivt inkluderar vissa specifika betydelser av elevdatorn samtidigt som de lämnar andra uteslutna eller odefinierade. Som en konsekvens av detta måste eleverna hantera lärarnas och skolans restriktioner gentemot deras egna uppfattningar om elevdatorn. Den konflikt som vanligen uppstod var när lärare och elever inte hade samma syn på vad datorn var, vad som var relevant för skolan, och rätten att bestämma detta var återkommande i skolans vardag. Skäl som angavs för dessa konflikter var bland annat bristande disciplin bland eleverna, okunskap hos lärare, ovilja att släppa traditionella läromedel och svårigheter att hantera elevdatorerna som många gånger sågs som någonting pådyvlat ovanifrån.