De högre lärosätena har av Sveriges riksdag och regering fått i uppgift att skola självständiga och kritiskt tänkande studenter för samhällets bästa. Det kritiska tänkandet är förutom en värdering i vår kultur också en förtjänstfull metodik som har visat sig gynna djupinlärandet hos studenter. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Kolbs (1984) inlärningsmodell för att beskriva hur det kritiska tänkandet med hjälp av ett arbetsintegrerat lärande (AIL)-perspektiv kan utvecklas. Kritiken som riktas i detta arbete är att reflektionens väg och mål idag på förhand ofta är givet studenterna. Detta skulle kunna resultera i antitesen till högskoleverkets målsättningar och att studenterna i själva verket blir osjälvständiga och okritiskt tänkande. Studien pekar på att arbetssätt och metakognition kring kritiskt tänkande inom det högre lärandet bör medvetandegöras mer och den argumenterar för att AIL-perspektivet kan förbättra det kritiska tänkandet på Sveriges högre utbildningar.