Namibia, as most countries on the African continent, is facing a high rate of teenage pregnancies. It is one of the biggest social issues challenging contemporary society, contributing to social problems such as illegal abortions, baby dumping and suicide attempts. The aim of this bachelor thesis is to focus on young women and their experiences of being pregnant teenagers and young mothers. During this research process young mothers have elaborated on their own life situation discussing ideas that could have helped them during the pregnancy. They also give ideas on what could be helpful for them today. The research also pays attention to the attitudes that the young mothers face in their communities. The town were this research was carried out, Rundu, is situated in the Kavango region, which has the far highest rate of teenage pregnancies in the country. This is a qualitative research and data was collected through daily observations, conversations and semi-structured interviews. In the understanding of my results, I have used gender theory, social exclusion, social construction, stigmatisation and an intersectional perspective.

According to the results six of my seven respondents were struggling during pregnancy and still do today. They struggle/struggled mainly due to lack of resources and money as well as not having enough people helping them taking care of the baby. Most of the young women left school at an early stage of the pregnancy. This either because school policies would not let them proceed or because school uniforms and shoes were getting too small. Attitudes present and the discourse on pregnant teenagers among young and old people in Rundu prevented some of the pregnant girls from taking part of a social life. They got blamed for falling pregnant. Some of them were feeling very ashamed over their condition and started living more isolated lives, not going in to town anymore and thereby missing health controls at the hospital.

Namibia har, som de flesta afrikanska länderna, en hög grad av tonårsgraviditeter. Tonårsgraviditeter är ett av landets största sociala bekymmer, eftersom det leder till andra sociala problem så som illegala aborter, ”baby dumping” och självmordsförsök. Syftet med denna kandidatuppsats är att lägga fokus på de unga mödrarna och deras upplevelser av att vara gravida tonåringar och unga mammor. I uppsatsen får de unga mammorna möjlighet att resonera kring sina egna livssituationer och kring vad som hade kunnat hjälpa dem under tiden då de var gravida. De berättar också om vilken sorts stöd de behöver idag. Uppsatsen lägger vidare fokus på attityder som de unga mammorna möter i de olika sammanhang där de befinner sig. Staden Rundu, som är platsen där empirin har samlats in, är belägen i Kavangoregionen, som har den absolut högsta siffran tonårsgraviditeter i hela landet. Detta är en kvalitativ studie och empiri har samlats in genom dagliga observationer, samtal och semi-strukturerade intervjuer. I analysen av resultaten har teorier kring genus, social exklusion, social konstruktion, stigmatisering samt ett intersektionellt perspektiv använts.

Resultaten visar att sex av de sju informanterna hade det svårt under sin graviditet och fortfarande har det svårt idag. De har det kämpigt främst på grund av att de saknar ekonomiska tillgångar och människor omkring dem som kan hjälpa dem att ta hand om barnet. De flesta av informanterna lämnade skolan vid ett tidigt stadium av graviditeten. Det berodde antingen på att policies på de olika skolorna inte lät dem fortsätta eftersom de var gravida eller för att deras skoluniformer och skor blev för små. Attityder mot tjejerna och diskursen kring tonårsgraviditeter i Rundu hindrade en del av informanterna från att ta del av ett socialt liv. De fick skulden för att ha blivit gravida och vissa av dem skämdes väldigt mycket över sin situation. Detta ledde till att de började leva mer isolerat och inte gärna vistades inne i centrum. Vissa av tjejerna missade därmed kontroller på mödravården.