Inom ramen för Tillväxtanalys regeringsuppdrag att beskriva utvecklingen i och inom olika regioner har myndigheten valt att göra en översiktlig studie av pågående forskning kring landsbygders utveckling. Arbetet har genomförts av agronom Leif Berndtsson, Högskolan Väst.

Studien har i huvudsak genomförts genom litteratursökning. Därtill kommer enkät- och intervjusvar från ett antal forskare samt aktörer inom landsbygdsområdet.

I särskild bilaga redovisas 40 forskningsprojekt samt hänvisas till ca 100 papers från konferensen Nordic Rural Future, maj 2010.

Rapporten utmynnar i ett antal slutsatser och förslag på förbättringar. Några av dem är följande:

Forskningsfältet är mycket brett och svårdefinierat. Ordet landsbygd "avskärmar" en hel del forskning som faktiskt pågår, men där forskarna själva inte ser sig som "landsbygdsforskare" utan mer som ämnesinriktade inom exempelvis genus, jämställdhet, innovation, entreprenörskap el liknande. Det begränsar sökmöjligheterna av pågående forskning.

Det vore önskvärt med ett tydligare landsbygdsfokus inom pågående forskning med inriktning mot klimatförändring och energiomställning. Det saknas t.ex. studier och forskning om vilka effekter och möjligheter en klimatomställning som det kan få för landsbygder och de människor som bor där.

Den nyligen avslutade halvtidsutvärderingen av Landsbygdsprogrammet visar på att det finns behov av ytterligare forskning om hur man kan avläsa och mäta effekter av tillväxtstimulerande insatser. Utvärderarna har t.ex. haft uppenbara problem med att finna metoder för att avläsa effekter såväl inom de mer kvantitativa insatserna inom axel 1 och 2, som i de mer kvalitativa insatserna inom axel 3 och 4.

Det vore vidare positivt med ett tydligare arbete för att föra ut forskningen till mer tillämpade insatser. I dagsläget satsas resurser på att återföra forskningsresultat till befintliga företag eller till nystartande företag via olika arenor som Inkubator, Innovationsbron, mm. Det finns ett behov av insatser för att föra ut mer samhällsinriktad forskning till praktisk tillämpning hos politiker, beslutsfattare, samhällsplanerare, regionutvecklare, m.fl.

Flera forskare pekar på en obalans i tilldelningen av forskningsmedel inom landsbygdsområdet.

Det är en förhoppning att översikten ger underlag för diskussioner och förslag som leder till en ökad förståelse för forskningen om landsbygders utveckling. I kapitlet slutsatser och rekommendationer finns många exempel på ett ökat tvärdisciplinärt synsätt för att stärka forskningsområdet. Detta skall inte tolkas som ett minskat behov av djup ämnesinriktad forskning. Snarare skall det ses som ett behov av att få de olika disciplinerna att öka sina kontaktytor med varandra. Det bör även i sin tur leda till en ökad förståelse och leda till fler insikter om de möjligheter som kan finnas inom landsbygdens områden. En förhoppning är att även forskningsfinansiärer kan se behov av att koppla ihop de vetenskapliga disciplinerna i större utsträckning.

Slutligen ger de exempel som redovisas i rapportens bilaga en positiv bild av att det finns en pågående forskning, som om resultaten sprids, kan vara till nytta för landsbygdsområdet.