En okontrollerad astma kan leda till komplikationer i lungor och luftvägar. Astma kan kontrolleras med läkemedelsbehandling men fullständig astmakontroll uppnås inte alltid. Den vanligaste orsaken till att astmakontrollen inte uppnås är brister i följsamheten till astmamedicinering. Syfte: 1) Att undersöka om personlighetsdrag hos unga vuxna med astma var relaterad till astmakon-troll och hälsorelaterad livskvalitet, samt belysa samband mellan personlighetsdrag och följsamhet till regelbunden a... merstmamedicinering. 2) Att belysa samband mellan personlighetsdrag, uppfattning om läkemedel och följsamhet till astmamedicinering. Material och metod: I Studie I ingick 268 individer (165 kvinnor och 103 män) i åldern 22 år (±1år). I Studie II ingick 35 patienter (25 kvinnor och 10 män) med en medelålder av 52.8 år. I studierna an-vändes frågeformulär för att samla in data om personlighet, följsamhet, astmakontroll, hälsorelaterad livskvalitet och uppfattning om läkemedel. Resultat: Personlighet hade samband med följsamhet till astmamedicinering, uppfattningar om läke-medel, astmakontroll och hälsorelaterad livskvalitet. I Studie I framkom att de som skattade sig mer impulsiva rapporterade lägre följsamhet. Ett negativt samband fanns mellan höga värden i personlig-hetsdraget alexitymi (bristande intresse att förstå och prata om känslor) och följsamhet till astmamedi-cinering hos unga vuxna män. Likaledes framkom ett negativt samband mellan personlighetsdraget antagonism och följsamhet hos unga vuxna män. Hos båda könen var personlighetsdraget negativ af-fektivitet relaterat till dåligt kontrollerad astma. Det indikerades att personlighet kan påverka den men-tala hälsan hos både unga kvinnor och män, medan den fysiska hälsan hade samband med astmakon-troll och fysisk aktivitet. I Studie II framkom att fyra av fem personlighetsdrag hade samband i olika riktningar med uppfattningar om läkemedel. Högt värde i Specefikt-nödvändighetsskalan (uppfattning om nödvändigheten av förskrivna läkemedel) var relaterat till hög grad av följsamhet. Personlighets-draget målmedvetenhet var relaterat till hög följsamhet hos män. Känslomässig instabilitet hade sam-band med lägre värden i följsamhet också hos män. Konklusion: Kunskapen om personlighetens betydelse behöver fördjupas, men uppsatsens resultat indikerar behovet av att identifiera individuella skillnader i personlighet för att öka patienternas följ-samhetsbeteende, stärka deras uppfattning om nödvändigheten av läkemedelsbehandling och minska deras oro för läkemedelsbehandling, vilket har betydelse för både astmakontroll och hälsorelaterad livskvalitet.