Föreliggande rapport utgörs huvudsakligen av en litteraturstudie över områdena upplevelsepedagogik och hälsoäventyrsmetodik i avsikt att undersöka på vilka pedagogiska teorier verksamheten vid Hälsoäventyret Oasen vilar. Tillvägagångssätt har varit att via svenska och internationella databaser söka på de svenska begreppen samt på översättningar som experience och health adventure. Dessutom har verksamheten i viss utsträckning undersökts. Det har gjorts som en diskursanalys av Hälsoäventyret Oasens presentation på www.halsoaventyret.se samt en analys av fyra examensarbeten där några av Oasens program studeras. Avslutningsvis förs en diskussion om kvalitetskriterier för Oasen.
Resultatet av litteraturöversikten visar att det finns ytterst litet skrivet om upplevelseoch äventyrspedagogik på svenska. Däremot finns en omfattande litteratur om lärande som bygger på experience och om health adventures. Litteraturöversikt, diskursanalys och examensarbeten tydliggör att upplevelsepedagogik och äventyrsmetodik inte är enhetliga begrepp. De kan byggas på skilda pedagogiska grunder allt ifrån Deweys erfarenhetslärande vid 1800-talets slut via frigörande pedagogik till det sena 1900-talets diskussion om multipla intelligenser. Detta innebär att det finns flera stabila grunder.
Jag har inte funnit någon forskning på området upplevelsepedagogik ställt i relation till hälsoäventyr. Via health adventures kan dock en koppling göras till science centers som utgör en förebild för Hälsoäventyret och därigenom till museipedagogik. På detta område finns en omfattande forskning. En svensk avhandling på området (Fors 2006) samt internationell forskning visar att upplevelser vid museer kan stödjas på till exempel konstruktivistiska eller sociokulturella pedagogiska teorier. Även här finns olika slags pedagogiska teorier.
Examensarbetena och utvärderingar från andra hälsoäventyr visar att besökare huvudsakligen är nöjda med det som erbjuds vid en verksamhet som Hälsoäventyrets. Kvaliteten vid denna typ av verksamhet kan ökas genom en kontinuerlig reflektion över den egna verksamheten samt en utökad samverkan med de sammanhang som besökarna kommer från. Det betyder att Hälsoäventyret kan behöva göra en utökad omvärldsanalys och initiera en utökad dialog med skolor, det vill säga den verksamhet som har det huvudsakliga ansvaret för barns och ungdomars lärande tillika ett stort ansvar för deras välbefinnande. En sådan samverkan skulle kunna inriktas mot estetiskt lärande vilket framträder i diskursanalysen eller mot det naturvetenskapliga området vilket framträder i parallellen med science centers. Det kan också finnas anledning att se över det sammanhang i vilket Hälsoäventyret befinner sig: kan det folkhälsoarbete som riktar sig till barn och ungdom använda Hälsoäventyret på ett mer genomtänkt sätt?
Vid arbetet med denna litteraturöversikt har jag inte funnit någon forskning om hälsoäventyr. Hälsoäventyr kan utvecklas som ett unikt forskningsområde för Västra Götalandsregionen. En aktuell ingång till sådan forskning skulle kunna vara via science området med en koppling till begreppet science literacy som innefattar praktiska, medborgerliga och kulturella aspekter av naturvetenskap. En motsvarighet till detta begrepp finns i begreppet health literacy som skulle kunna användas som utgångspunkt för forskning på upplevelse- och hälsoäventyrsmetodik. Health literacy kan innebära att omvandla kunskap och erfarenheter till en praktisk och användbar förståelse i ett sammanhang av delaktighet och ansvar för sig själv och sin omgivning. En inledande uppgift kan vara att undersöka hur barn förstår olika hälsoaspekter och hur deras förståelse eventuellt förändras vid besök på Oasen samt att närmare beskriva och undersöka hur begreppet health literacy kan användas i sammanhanget.