Etiska aspekter vid screening av bukaortaaneurysm - en delutvärdering vid införandet i Västra Götaland

Regionstyrelsen har beslutat om införande av screening av 65-åriga män för buk-aortaaneurysm (fortsättningsvis benämnt AAA) i Västra Götalandsregionen. Syftet är, i likhet med andra screeningundersökningar, att ställa diagnos i ett tidigt skede, redan innan sjukdomen har börjat ge symtom. Utvärderarna, liksom den helt övervägande delen av de kallade och intervjuade medarbetarna, anser att detta är en riktig satsning. Utvärderingsgruppen ställer sig således bakom införandet och huvuddragen i genomförandet av AAA screening i Västra Götalandsregionen. De kunskaper vi har om screening i allmänhet och AAA i synnerhet indikerar helt enkelt att det vore oetiskt att inte screena denna grupp personer. Det finns dock en risk för oro och ångest i samband med förfarandet. Det är därför viktigt att minimera negativa upplevelser hos de kallade. Utvärderingen är gjord med detta som utgångspunkt och har således ansatsen att finna förbättringsmöjligheter i det framväxande förfarandet.

Under 2009 kallades 10 361 män och av dessa avstod 14,5 % . Till SU/Östra och SU/Mölndal avstod ca 20 % att komma medan de som kallades till SÄS, SKAS och NU avstod i mindre utsträckning (ca 11 %).

Förbättringsförslagen i rapporten bygger på enkätsvar, telefonintervjuer från såväl de som kom som de som uteblev. Det genomfördes också fokusgruppsintervjuer med den personalen som undersökte de kallade (ST-läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker) på de kliniskt fysiologiska mottagningarna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal och Östra, Kungälvs sjukhus (röntgen), Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Norra Älvsborgs sjukhus (NÄL) och Skaraborgs sjukhus (SkaS).

Kort om resultaten

De kallade och personalen var i allmänhet positiva till att sjukvården gjorde screeningundersökning av 65-åriga män. Kallelse och informationsbrev upplevdes av de flesta som bra. Avståndet till screeningorten påverkade inte deltagandet i screeningen negativt trots kommentarer om lång resväg. De som hade längst resväg undersöktes på NÄL och SkaS. Att få ett påminnelsebrev gjorde att flera som glömt eller var bortresta kunde undersökas. Egenavgiften (100 kr) hade inte betydelse för deltagandet. Undersökningen medförde inga obehag och gick snabbt (5 min). Undersökningens korta tid kunde dock vara ett besvär för den som behövde mer omfattande information eller omhändertagande. Informationen om undersökningen var bra men besked om hur vanligt tillståndet var och normalgränserna saknades av de undersökta.

Av dem som avstod från undersökning förekom fysisk psykisk sjukdom eller handikapp som orsak till att det var svårt eller omöjligt att undersökas. Flera hade negativa attityder till massundersökningar och som exempel angavs svininfluensa-vaccinationen för inställningen. Andra orsaker till att man avstod var inställningen ”det drabbar inte mig”. Några hade dålig erfarenhet av sjukvård eller läkarskräck. Det förekom också transportproblem, som att man inte hade egen bil. Den största andel som avstod bodde i Göteborgsregionen (22 %).

Screeningpersonalen upplevde att de flesta var positiva och nöjda med informationen i kallelsen, förutom att man trodde att hela bukaortaavsnittet skulle undersökas. Personalen fick påpekanden från män att egenavgiften (100 kr) utgjorde ett problem för dem som inte hade internet då en betalningsavgift tillkommer. Speciell tid var avsatt för undersökningarna, på två ställen på kvällstid för att det skulle vara lättare med parkering. Ofta räckte undersökningstiden till (5 min) men ibland, om undersökningen var mer komplicerad eller om någon hade svårt att röra sig eller behövde prata, upplevdes tiden för kort.  Principen var att det skulle ges besked om bukaorta var normal eller förstorad, men beskedet gavs på olika sätt, en del fick muntligt besked, andra också skriftligt. Några fick reda på måttet när det var normalt men inte om det var förstorat. Vid upptäckt av vidgad aorta skulle personalen faxa uppgifter till kärlkirurgen i Göteborg. Personalen upplevde att de inte hade klara besked på hur informationen till patienten skulle ges om vidgad aorta upptäcktes. Det var även osäkert om och när patienten skulle bli omhändertagen både beroende på tillgång till mottagningstid till kärlkirurg och beroende på hur stor vidgning aorta hade.

Utvärderingsgruppen har reflekterat över de etiska aspekterna av screeningen. Gruppen anser att tillvägagångssättet visat sig vara hållbart och föreslår endast förbättringar av förfarandet och rekommendationer om alternativa förhållningssätt.

Sammanfattning av etiska reflektioner vid bukaortascreeningen i Västra    Götaland

• Information och undersökning byggde på ett rationalistiskt perspektiv där 65-åriga män ansågs vara friska, svensktalande och utan hjälpbehov.
• Vid komplicerad undersökning eller vidgad aorta var det brist på tidsmarginal vilket innebar att kravet på ett fullgott omhändertagande riskerade att inte kunna uppfyllas.
• Förfarandet vid beskedet av mätresultat, både skriftligt och muntligt, var inte samstämmiga mellan screeningorterna.
• Yrkeskategori som inte var utbildad för eller hade erfarenhet av omhändertagande vid besked kunde skapa oro och ångest.
• Beskeden till männen om och när läkarkontakt skulle fås varierade.
• Osäkerhet och frustration över att inte ha tillgång till läkare/psykolog fanns bland screeningpersonalen.