Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen.

 Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent. Könsfördelningen hos respondenterna i undersökningen var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland våra respondenter kan det utläsas att det generellt existerar en positiv upplevelse kring att Trollhättan Stad som arbetsgivare väljer att erbjuda någon form av friskvård till sina anställda. Dock är inte utnyttjandet av dessa lika stort i relation till respondenternas positiva attityder till friskvård. Dessutom uppvisas en generell tillfredsställelse i upplevd arbetsmotivation, vilket delvis exemplifieras genom en hög meningsfullhet och motivationsnivå bland respondenterna. Resultatet påvisar genomgående att det existerar tendenser, som uppvisar att regelbundet friskvårdsutnyttjande är en faktor som kan samvariera med den upplevda motivationen hos de anställda på en arbetsplats. Däremot får dessa tendenser ses som relativt svaga då det är komplicerat att identifiera kausaliteten mellan dessa ämnesområden.

 Vi menar att eventuella insatser för att förbättra de kommunanställdas utnyttjande av betald friskvård, främst bör inriktas på de som mer sällan eller aldrig väljer att utnyttja någon form av betald friskvård. Detta då det troligen hade gett störst effekt på organisationens verksamhet, då ett brett utnyttjande av samt positiva attityder till friskvårdsförmånerna, är en god förutsättning för en främjande arbetssituation. Dessutom menar vi att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att uppnå denna främjande arbetssituation, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad arbetsmotivation för den enskilde individen.