Bakgrund: Idrott och hälsa tillhör de största ämnena i skolan. Rörelse är viktigt för hälsan och människans välbefinnande. För att alla elever ska få möjlighet till detta är det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen så att alla elever ges möjlighet till utveckling inom ämnet. Samhällsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pågår ständigt. Ges de elever som är i behov av stödundervisning möjlighet till detta då deras hälsa påverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnå ett lustfyllt lärande inom ämnet bör det vara ett tillåtande klimat samt finnas möjlighet till att nivågruppera efter elevernas behov. Syfte: Syftet med vår studie var att förklara pedagogers tankar kring orsaker och samband avseende gruppindelningar inom ämnet idrott och hälsa samt om pedagoger ansåg stödundervisning som relevant inom ämnet. Metod: Vi har i vår studie använt oss av kvantitativ metod i form av enkätundersökning på internet. Vår målgrupp i undersökningen var pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa oavsett om de är utbildade eller ej inom ämnet. För att nå ut till så många pedagoger som möjligt i Sverige ringde och skickade vi e-post till rektorer som vidarebefordrade vår enkät till sina berörda pedagoger. Resultat: Vi fick svar på våra frågeställningar och vårt resultat visade att de flesta pedagoger var positiva till nivågruppering oavsett kön eller utbildning. Även när det gäller stödundervisning inom ämnet kom vi fram till att de flesta pedagoger var positiva, men det vi kunde utläsa av pedagogernas åsikter, så saknades i de flesta fall resurser för att kunna genomföra denna form av undervisning. Pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa var också överens om att den fysiska aktiviteten påverkade elevernas prestationer i de teoretiska ämnena och detta var ny kunskap för oss.