Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion. Många gånger verkar vården endast nå planeringsstadiet, eftersom de intagna endast är på plats under kortare tid. Brist på engagemang, hierarkisk ordning, prestige är andra faktorer som påverkar vården negativt, men det finns risk för att det är en samhällsproblematik av större format som påverkar? Denna problematik kan vara att kriminalvårdsärenden ligger längst ner på dagordningen hos dem som fattar beslut om hur vårt land ska fungera? Detta kan kanske innebära kortsiktiga lösningar på hur kriminalvården ska fungera?