Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden. Därefter har vi bearbetat våra resultat i SPSS 14.0. I de fall då vi har fått intressanta kvantitativa resultat som kan peka på vad fritidspedagoger har för funktion har vi återgått till enkäterna för en djupare och mer kvalitativ analys. Vår studie visar att fritidspedagogers vanligaste arbetsuppgifter inom skolan är praktiskt- estetiska ämnen samt att fungera som en vikarie/hjälpresurs. Resultaten tyder på att det är minst vanligt att fritidspedagogers arbetsuppgifter i skolan inriktar sig mot stödjande av enskilda elever eller social utveckling på gruppnivå. Studien visar att ca 80% av fritidspedagogerna i vår studie anser sig ha kompetens för samtliga av sina arbetsuppgifter. En stor del (45%) av fritidspedagogerna anser sig ha kompetens inom ett eller flera områden som de inte kan nyttja under skoltid. Fritidspedagogers funktion och arbetsuppgifter i skolan påverkas av vilken inriktning deras högskoleutbildning har. Fritidspedagoger med fritidspedagogsinriktad högskoleutbildning nyttjas i hög grad som buffert i verksamheten. De har även monopol på arbetsuppgifter som riktar sig mot elevers sociala utveckling i grupp. Fritidspedagoger med förskole- och lärarinriktad utbildning har flest arbetsuppgifter inom praktiskt- estetiska ämnen. Fritidspedagoger med lärarinriktad utbildning har monopol på arbetsuppgifter som syftar till att stödja enskilda elevers kunskapsutveckling och nyttjas minst som buffert i skolans verksamhet.