Läroplanerna har tydliga formuleringar angående barns inflytande i förskolan och skolan. Forskning har visat att barn ofta är en outnyttjad resurs (Tham 1998). Forskare menar dessutom att barn behöver ges möjlighet till dagligt inflytande för att kunna trivas och må bra (Korpela 2004). Om vårt samhälle även i framtiden ska kunna fungera demokratiskt är det av stor vikt att de som lever där har förmågan att tänka kritiskt och värdera det som sägs och görs. Våra barn behöver därför få träna sig i att ha inflytande (Ferm, 1993). De vuxna i barnens närhet har stor betydelse för hur barnen utvecklar sin förmåga till att ta beslut, vara delaktiga och ha inflytande (Tham, 1998). Syftet med min studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om förskolebarns inflytande i verksamheten och i vilken relation resonemangen står till förskolebarnens konkreta inflytande. För att nå mitt syfte med studien valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer som huvudsaklig metod. För att stärka studiens validitet ansåg jag dock att intervjuerna borde kompletteras med observationer. Jag började med att göra observationer som jag senare följde upp med intervjuer. Allt insamlat material har bearbetats och analyserats. På den berörda förskolan ges barnen ett indirekt inflytande genom att förskollärarna tar på sig rollen som barnens ombud när de planerar verksamheten. De utgår ifrån vilka behov och intressen de upplever att barnen, men det är då framförallt det generaliserade barnet man tar avstamp ifrån. Barnen ges inte möjlighet till ett direkt inflytande över verksamheten utan blir utelämnade till hur väl pedagogerna lyssnar in dem. Vilka krav pedagogerna upplever att samhället har på vad barnen bör kunna ges en större plats än vad barnen är intresserade av.