I tidigare forskning finns inte någon allmän definition på begreppet begåvning, eller vilka som betraktas som begåvade barn. Lärarnas förhållningssätt har stor betydelse i mötet med de begåvade barnen, och för att de skall utvecklas är det viktigt att de får rätt stimulans. Specialpedagogiken idag vänder sig i första hand till barn i svårigheter och inte till begåvade barn.Vårt syfte med den här undersökningen är att utifrån lärares erfarenhet undersöka hur de definierar begreppet begåvning. Vidare har vi för avsikt att undersöka vilka uppfattningar som råder kring förhållningssätt, stimulans och specialpedagogik gentemot begåvade barn i skolan. Med lärare menar vi här pedagoger som är verksamma i förskoleklass- årskurs 3. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med åtta yrkesverksamma lärare. I vår undersökning har det framkommit att lärarna definierar begreppet begåvning på olika sätt. De menade att barn kan vara begåvade både teoretiskt, praktiskt, konstnärligt, musikaliskt och motoriskt. Lärarna förhåller sig lite osäkert till de begåvade barnen. De upplevde arbetet med de begåvade barnen som stimulerande och utmanande men att det också kan vara krävande. De menade att det ibland kan vara svårt att hitta meningsfulla uppgifter som stimulerar barnen vidare i sin utveckling. Specialpedagogik förknippades i första hand med barn i svårigheter, men önskemål om specialpedagogik för de begåvade barnen fanns också.