Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn. De upptäcker även sina intressen och de utvecklas också socialt och känslomässigt. Teoretikern Lev Vygotsky ansåg att barns utveckling gynnas bäst genom att barn samspelar med andra barn. I förskolans läroplan betonas det att lärandet ska grundas såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. När det sker ett samspel med omgivningen förekommer detta lärande i en mängd skilda miljöer. Förskolans verksamhet ska bedrivas både inomhus och utomhus. Vårt syfte med denna studie är att undersöka pedagogers syn på barns sociala samspel i förskolans miljöer, inomhus och utomhus, och vilka skillnader det kan finnas mellan dessa miljöer. Vi vill dessutom ta del av pedagogernas uppfattning om vilken av miljöerna som de tror främjar och inspirerar till ett socialt samspel. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Efter sammanställning och analysarbete av vårt intervjumaterial, kom vi fram till att barns sociala samspel i förskolans miljöer kan beskrivas med tre övergripande begrepp; lek, konflikter och kommunikation. För att se skillnader i det sociala samspelet påpekade pedagogerna att samspelet påverkas på olika sätt av hur den pedagogiska miljön är utformad, vilka fysiska förutsättningar som finns i förskolan, samt pedagogernas eget intresse. Den tydligaste skillnaden mellan det sociala samspelet inomhus och utomhus var antalet konflikter.