Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program. De analysmetoder vi använt oss av är meningskategorisering, meningskoncentrering och därefter har vi valt att presentera detta material i tabellform med underkategorier till den första meningskategoriseringen. Resultat: Vår studie visar att det finns en samsyn inom och mellan yrkes- respektive studieförberedande program om att grammatikundervisning behövs för att studera främmande språk. Inom yrkesförberedande program bedrivs en funktionaliserad undervisning, där man använder kunskaperna på individnivå och detta undervisningssätt finns ingen samsyn om mellan yrkesförberedande och studieförberedande program.