Bakgrund: I Lpo 94 står det att skolans uppdrag är att inkludera lek i undervisningen. Särskilt under de tidiga skolåren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare är eniga om lekens betydelse för barns lärande. Lärarutbildningen förespråkar lek och lustfyllt lärande för att främja barns lärandeprocess. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken är så lite förkommande i skolan. Den lek som vi har observerat under våra VFU-perioder är styrd lek och används av pedagogen antingen som rekreation mellan arbetspass eller som hjälp till inlärning. Syfte: Studien syftar till att undersöka lärares syn på lek i undervisningen under de tidiga skolåren och hur de använder sig av lekpedagogik i undervisningssyfte. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod i form av fokusgruppsintervjuer. Vi har i fyra fokusgruppsintervjuer fört samtal med pedagogerna om vad de anser om lekpedagogik i skolan och hur de använder leken som redskap för lärande. Resultat: Genom fokusgruppsintervjuer med lärare i de tidigare skolåren har vi funnit att samtliga informanter anser sig använda lekpedagogik i undervisningen. De menar att lek kan man använda i alla sammanhang och i alla ämnen. Vår studie visar på att pedagogerna är positivt inställda till lekpedagogik och de anser att det behövs mer lek i skolan. Syftet med lek i undervisningen är främst som inlärning och som paus mellan arbetspass. De anser att fri lek är viktig i undervisningen men använder själva den styrda leken. Pedagogerna menar att det finns olika faktorer som bidrar till att lekpedagogik är svår att ta i bruk.