Bakgrund: I kursplanen för år 5 finns både strävans- och uppnåendemål inom naturvetenskapens tre områden \2013 kemi, fysik och biologi. Det finns studier som visar att den naturvetenskapliga undervisningen är obefintlig inom vissa områden för de lägre åldrarna. Detta beror på att pedagogerna för de lägre åldrarna inte är förtrogna med kemi och fysik själva och därför undviker ämnet samt dess begrepp. Syfte: Syftet är att undersöka hur lärarna för klass 1-3 spontant tänker kring begreppen fast och flytande form samt gasform, ljudets utbredning och magnetism samt vilka arbetsformer de kan tänka sig att arbeta med inom respektive område samt vilken inställning de har till att etablera begrepp hos barnen. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua åtta lärare, för att få fram lärarnas spontana tankar. Vi har en fenomenologisk analys, som innebär att man beskriver människors upplevelser av fenomen. I analysen har vi använt oss av meningskategorisering och meningskoncentrering. Vi har sökt efter likheter och olikheter i materialet för att kunna sammanställa materialet. Resultat: Alla lärarna hade tankar och idéer om arbetsformer inom fast och flytande form samt gasform, där vatten kunde användas i alla dessa former. Att ge tankar åt begreppet \201Dljudets utbredning\201D var inte alls lika enkelt för alla. Däremot var det lättare att ge förslag på arbetsformer kring ljud. Alla lärare beskrev någon form av magnetism. Däremot gav inte alla lärarna förslag på arbetsformer, mer än att generellt arbeta praktiskt med det. Lärarna hade en gemensam syn på arbetssätt, oavsett område i naturvetenskap. Det var att eleverna skall få arbeta mycket praktiskt, genom att laborera, experimentera - där eleverna får fundera, ställa hypoteser, skriva och/eller rita.Lärarna hade olika uppfattningar om att bilda begrepp i övriga skolämnen. Gemensamt för alla lärarna var att vid användning av be