Eftersom många barn idag tillbringar mycket tid på förskolan så är förskollärarnas roll för barnets utveckling av stor betydelse. Även om det är föräldrarna som har huvudansvaret kan förskollärarna på förskolan för vissa barn ändå vara de som påverkar och stimulerar barnets utveckling till stor del. Barn i dagens samhälle är omgivna av språk hela tiden, vare sig det är på förskolan eller i hemmet finns det ett talat och skrivet språk runt barnen. Språk finns med i alla de aktiviteter ett barn ägnar sig åt under dagen och det finns med från det att barnet föds. Alla barn har inte utvecklat ett väl fungerande talspråk när de slutar i förskolan och skall börja i skolan.

Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärare definierar och arbetar med barns språksvårigheter i förskolan. Vi vill också se vilken betydelse förskollärarna upplever att talpedagogen har för stöd och handledning i deras arbete med språksvårigheter.

Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, med hjälp av intervjuer. Det är förskollärarnas perspektiv och uppfattning som är väsentlig för oss och vår studie. Intervju frågorna som vi använt är halvstrukturerade, detta för att kunna följa upp med passande följdfrågor. En bandspelare har använts för att spela in intervjuerna, detta för att vi skulle få med allt vad våra informanter sa.

Resultat: Vi har i denna studie sett att förskollärarna definierat många av de språksvårigheter som litteraturen tar upp. De nämner bland annat att en språksvårighet kan vara att inte kunna återberätta en händelse. Vidare tar informanterna upp ett antal metoder som de använder sig av för att stimulera de språksvårigheter som de nämnt. Exempel på stimulering som tas upp är det vardagliga samtalen och vikten av att läsa mycket för barnen. Vi har också kunnat se att förskollärarna förlitar sig på talpedagogens kunskaper där de känner att deras egna inte riktigt räcker till. Talpedagogen har handlett dem i deras arbete med de barn som har haft språksvårigheter.