Bakgrund:

Föreliggande studie tar avstamp i Utbildningsradions dokumentärfilm Skrivglappet (2020), vilken synliggör ett avstånd mellan unga vuxnas skrivfärdigheter och den skrivkompetens som civilsamhället efterfrågar. Tidigare forskning visar att det satsinitiala ledet i en skriven text är avgörande för hur satser hänger samman och skapar mening (Myhill, 2009, s. 273: Bohnacker och Lindgren, 2014, s. 25). Forskningen om elevskrivande koncentreras emellertid till texter skrivna inom ramen för det nationella provet. Ifrågavarande studie ämnar i stället ge en nulägesanalys av elevtexter skrivna utanför en provsituation, och hur de i sin tur svarar mot samhällets skriftspråksnormer.

Syfte:

Syftet med studien är att analysera fundamentsuppbyggnad i argumenterande elevtexter och hur de mönster som framträder i sin tur kan kopplas till svenskans skriftspråksnormer.

Metod:

I enighet med syftet utgörs studiens metod av en kvantitativ grammatisk analys av 40 slumpmässigt utvalda elevtexter, skrivna av 40 elever, från fyra olika gymnasieprogram. Texternas satser fylls i och systematiseras enligt olika kategorier i ett Exceldokument. Det utförs även en komparativ textanalys genom en närläsning av samtliga elevtexter, med en intention om att utforska mönster inom, och mellan, olika programinriktningar. Den textnära analysen är i sin tur kvalitativ.

Resultat:

Resultatet visar att skillnaden mellan de olika elevgrupperna inte är påfallande. Den satsdel som brukas mest frekvent av samtliga elevgrupper är subjekt. Det Industritekniska programmet sticker ut något från övriga grupper med den högsta andelen subjekt i fundamentsposition, medan Naturprogrammet har producerat den lägsta andelen subjektsinitiala fundament. Den näst mest använda satsdelen i fundamentsposition är adverbial och objekt utgör den minst frekvent förekommande satsdelen. En relativt god satsdelsvariation kan urskiljas hos samtliga grupper, men Naturprogrammet och Vård–och omsorgsprogrammet utmärker sig. Beträffande fundamentsform är nominalfras den vanligast förekommande i materialet. Naturprogrammet svarar för den högsta andelen pronominella subjektsfundament, medan Industritekniska programmet är den grupp vars texter innehar den högsta andelen lexikala subjektsinitiala led. Avseende fundamentslängd kan vi utläsa att texterna från Vård–och omsorgsprogrammet har den högsta andelen flerordsfundament. Ekonomiprogrammet har i sin tur producerat den högsta andelen ettordsfundament. Därtill kan vi, utifrån en närläsning av materialet, konstatera att det talade språket utgör en stark influens för samtliga elevers textproduktion, vilket kan härledas till Basil Bernsteins (2000, s. 155–157) horisontella diskurs. Somliga elever, oavsett programtillhörighet, har dock producerat en text som angränsar till Bernsteins (2000) vertikala diskurs. Gemensamt för dessa texter är att det finns en hög satsdelsvariation i fundamentsposition. Vår konklusion är att det initiala ledet i en sats är en viktig komponent för helhetsintrycket av en skriven text.