Mot bakgrund av Skolverkets läslistor samt lyrikens utökade roll i svenskämnets alla kurser på gymnasiet i och med kommande Gy25 är uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka resonemang svensklärare har kring gymnasiets lyrikundervisning. Uppsatsen undersöker bland annat vad lärare tänker om lyrikens för- och nackdelar i undervisningen, vilka verk som inkluderas samt hur lärarna ser på läslistorna och kommande ämnesplan.

För att söka svar på uppsatsens frågeställningar gjordes en enkätundersökning där 16 lärare deltog. Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig i Louise M. Rosenblatts teori om den transaktionella processen som inkluderar begreppen efferent och estetisk läsning.

Resultatet visar dels att lärarna upplever att elever har vissa svårigheter med lyrikundervisning, dels att en av lyrikens styrkor är att texternas längd kan väljas. Vidare visar det sig också att lärare till stor del tenderar att fokusera på det litterära arvet i samband med undervisning i lyrik, vilket bland annat synliggörs i en sammanställd lista som presenterar författare och verk nämnda av studiens