Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt och globaliserat samhälle, där språklig och kulturell mångfald blivit en självklar del av det sociala sammanhanget. Enligt Skolverket (2024, 2020, s.16) omfattar begreppet mångfald den etniska, kulturella, religiösa, sociala och språkliga variation som formar både samhället och skolan. Parallellt har digitaliseringen och sociala medier förändrat hur information sprids, vilket gör att globala händelser och konflikter får direkta effekter i samhället (Flensner m.fl., 2021, s.17). För många ungdomar är dessa frågor en del av vardagen, både genom personliga erfarenheter och genom medias ständiga rapportering. Denna utveckling har även påverkat skolan, där undervisningen om globala konflikter innebär särskilda didaktiska utmaningar. Lärare förväntas navigera mellan att förmedla fakta, stimulera kritiskt tänkande och hantera elevers känslomässiga reaktioner i en miljö som ska vara saklig och ickekontroversiell (Flensner m.fl., 2021, s.18).

En konflikt som fått särskild uppmärksamhet är den mellan Israel och Palestina. Efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, som ledde till en kraftig eskalering av konflikten, har debatten intensifierats även i svenska klassrum.

I denna uppsats undersöks hur gymnasielärare i samhällskunskap resonerar kring och hanterar undervisning om Israel- Palestinakonflikten. Studien fokuserar på lärares professionella omdöme och didaktiska överväganden i en tid där kontroversiella frågor får allt större utrymme i skolans undervisning.

Syfte:

Studiens syfte är att tolka och förstå hur samhällskunskapslärare på gymnasiet resonerar och navigerar sina professionella omdömen och didaktiska överväganden vid planering och undervisning om kontroversiella frågor, med särskilt fokus på Israel – Palestinakonflikten och de förändringar och utmaningar som uppstått efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, då hundratals civila dödades och flera togs som gisslan, samt den efterföljande israeliska motoffensiven och kriget i Gaza.

Metod:

Samtalsintervjuer med semistrukturerad karaktär har genomförts och det insamlade materialet har därefter analyserats tematiskt.

Resultat:

Resultatet visar att lärarnas didaktiska överväganden och professionella omdöme präglas av en hög grad av didaktisk komplexitet, där olika faktorer som klassammansättning, ämnesdidaktiska traditioner, styrdokument och aktuella samhällshändelser påverkar hur undervisningen om kontroversiella frågor, i synnerhet Israel – Palestinakonflikten genomförs.