Background:

Providing palliative care for children can be a challenging and emotional task for the nurse, where more demanding situations arise. Many nurses do not feel comfortable working with children in palliative care or that they experience a decrease in knowledge.

Aim: 

The aim of this study was to describe nurse’s experiences of caring for children in palliative care.

Method:

The study was conducted with a qualitative design where eleven articles were analyzed.

Results:

The results were categorized into three main themes and eight subthemes that showed different experiences from the nurses. The results showed that nurses needed to adapt in different situations regarding communication with children and their family members. Nurses felt sadness for the children and relatives, where support from colleagues was of great importance for the nurse to be able to continue working. An increased need for knowledge emerged among most nurses. Nurses have an important role when it comes to team collaboration in palliative care for children. 

Conclusion:

The conclusion is that most nurses felt a need for an increase in knowledge whichcan benefit overall healthcare but also society. 

Att vårda äldre i livets slutskede kan ses som en naturlig åtgärd hos en sjuksköterska men med barn kan det bli onaturligt och utmanande. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i palliativ vård. Resultatet visar att som sjuksköterskan kan det vara bra att anpassa sin kommunikation med barn och att nå fram genom barnets intresse. Till en början kunde det vara svårt att nå fram till barn men när en typ av relation skapats mellan barn och sjuksköterskan blev det något enklare. Genom att inkludera familjen i barnets vård kan det bli enklare att identifiera behoven hos barn. Barn kan bli något påverkade av miljön som är runt omkring som exempelvis målningar, leksaker eller om barn är i sin hemmiljö eller på sjukhus. Sjuksköterskan kan även bli påverkad av miljön exempelvis om miljön känns stressande av olika orsaker. En del sjuksköterskor önskar mer kunskap i arbetet med palliativ vård av barn då sjuksköterskorna känner sig obekväma. När barnet går bort och familjen känner stor sorg blev även en del sjuksköterskor påverkade. Sorg hos sjuksköterskorna var en vanlig känsla som ibland tog över och krävde ett kollegialt stöd hos sjuksköterskorna. Positiv återkoppling från föräldrar kände en del sjuksköterskor att de orkade arbeta vidare då jobbet blev validerat. Även genom valideringen kände en del sjuksköterskor ett ökat engagemang som gjorde att de ville fortsätta i arbetet med barn. Att arbeta i olika team förekom och sjuksköterskans roll var viktig när det gällde symtomlindring och att sköta omvårdnaden kring barn.

Metoden som användes till studiens resultat bestod av kvalitativa artiklar där 11 artiklar analyserades. Utifrån de valda resultatartiklarna bildades tre teman och åtta underteman. Studien beskriver två vårdvetenskapliga begrepp, vårdande och delaktighet som är relevanta till syftet. Diskussionen bygger på de teman som formats från resultatet som exempelvis sjuksköterskors strategier för att anpassa sin kommunikation. Sorg hos sjuksköterskor när ett barn dör och hur stöttning från kollegor kan spela en roll. Det diskuteras om sjuksköterskors erfarenhet av symtomlindring i arbetet palliativ vård av barn, normer och hållbarhet lyfts även fram.