Kriminalitet bland barn och unga är ett växande samhällsproblem, där allt yngre rekryteras. För att motverka denna negativa utveckling kan skolan som arena vara betydelsefull för att främja en positiv utveckling och hälsa, samt tidig upptäckt av normbrytande beteenden.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur de skolsociala professionerna i form av socialpedagoger och skolkuratorer beskriver sina erfarenheter och upplevelser gällande skolans brottsförebyggande arbete, med fokus på elevers delaktighet. Studien genomfördes med fyra semistrukturerade intervjuer varav en utfördes som en fokusgruppsintervju. Sammanlagt deltog sex skolsociala professioner, från både privat och kommunala skolor, med olika antal yrkesverksamma år i tjänsten. Studiens material analyserades utifrån en tematisk analys med fokus på delaktighetsbegreppet.

Studiens resultat visar att de skolsociala professionerna upplever att de arbetar brottsförebyggande men att det sällan benämns i dessa termer. Samtidigt finns en utmaning i att agera på riskfaktorer. Vidare lyfts vikten av goda relationer och trygga vuxna i skolans brottsförebyggande arbete, där professionernas anmälningsskyldighet kan utgöra ett hinder. De beskriver även vikten av samverkan mellan professioner och vårdnadshavare.

Resultatet visar även på hinder och utmaningar i både organisationer och samverkan. Baserat på resultatet visar det på betydelsen av ett relationellt arbete, risk- och skyddsfaktorer och skolans brottsförebyggande arbete för att unga ska främja en positiv utveckling. I studiens resultatdiskussion framgår betydelsen av att arbeta med risk- och skyddsfaktorer samt ett relationellt arbete. Vidare implikationer för det sociala arbetet i skolan är vikten av elevdelaktighet för att stärka det brottsförebyggande arbetet.