Background:

Myocardial infarction is the deadliest disease globally. It is significantly more common for men to be affected than women, where men more often die of myocardial infarction. Experiencing the myocardial infarction as a negative turning point is not unusual, as a challenging time awaits where the person suddenly needs to adapt to a new, changed everyday life.

Aim:

The aim of this study was to investigate men's experiences of having suffered a myocardial infarction.

Method:

This study was based on a qualitative literature study. Literature research was done in the databases Cinahl, PsycInfo and Pubmed to find relevant articles. 12 articles were selected and analyzed using five-step analysis.

Results:

Three major themes emerged; a changed everyday life, the feeling of having been changed and the importance of support. The result showed that men were affected in different ways after the myocardial infarction where some men could not accept their illness or wanted to change their lifestyle. The experience of support also varied, and some men experienced that the support from healthcare was deficient.

Conclusion:

The results show that nurses need to give more information about possible challenges, lifestyle changes and follow-up.

Män är överrepresenterade i insjuknandet och dödligheten av hjärtinfarkt. Livet efter en hjärtinfarkt kan vara en skrämmande och omvälvande upplevelse som följs av många tankar och känslor inför framtiden. Det vardagliga livet förändras, varpå anpassningar och förändringar måste göras för att få den nya vardagen att fungera. Därmed var syftet med studien att undersöka mäns erfarenheter efter en genomgången hjärtinfarkt.

Ur resultatet framkom att deltagarna upplevde sin nya vardag på ett varierande sätt. Attityden inför livsstilsförändringar skiftade mellan en vilja av att förändras för en förbättrad hälsa, samt känslor av förlust inför att ge upp tidigare ohälsosamma vanor. Negativa följder efter hjärtinfarkten beskrevs vara trötthet, svaghet, isolering, ensamhet, dödsångest, oro och grubblande. En upplevd minskad manlighet förekom där svaghet och en försämrad arbetsförmåga var bidragande faktorer. Å andra sidan var positiva upplevelser till följd av hjärtinfarkten en ökad motivation till ett förändrat levnadssätt. Andra positiva upplevelser var en ökad tacksamhet samt värnande för livet och relationer. Avseende stöd hade vården samt nära och kära en betydande roll. Vårdpersonalen främjade till delaktighet, men informationen kunde upplevas som överväldigande och svårtolkad.

Slutsatserna som kan dras är att en genomgången hjärtinfarkt påverkar män på olika sätt både psykiskt och fysiskt. Livet efter hjärtinfarkten kunde ses som en nystart, men även som en negativ vändpunkt. Sjuksköterskans roll är att kunna möta dessa män oavsett vilka utmaningar de står inför i vardagen.Riskfaktorer för hjärtinfarkt är manligt kön, hög ålder, rökning, övervikt, bukfetma, höga blodfetter, högt blodtryck, förhöjt blodsocker och diabetes typ 2 och stress. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar i att stödja personer till beteendeförändringar samt att uppmuntra till livsstilsförändringar för att uppnå en förbättrad hälsa. Att ha goda levnadsvanor är en förutsättning för en god hälsa och förebygger återinsjuknande i hjärtinfarkt.

En litteraturbaserad studie med kvalitativ metod användes, där tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Dessa analyserades utifrån Fribergs femstegsprocess, vilket genererade i tre huvudteman och sex underteman.