I denna kvalitativa studie har jag för avsikt att fokusera på att förstå fenomen i sin naturliga miljö och i dess komplexitet, med syfte att beskriva och tolka olika aspekter av människors liv, upplevelser och interaktioner. Genom att intervjua sex svenska som andraspråkselever med liten eller ingen skolbakgrund har jag eftersträvat att förstå den sociala kontexten och tolka deltagarnas upplevelser. Studien visar att de första två åren i den svenska skolan präglas av en kombination av positiva och negativa erfarenheter. Det gäller till exempel skolkulturen och lärarnas didaktiska, interkulturella och relationella kompetens och erfarenhet, men också tillgången till studiehandledare, modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare samt att det finns en organisation som främjar samverkan mellan lärare och studiehandledare, och även andra yrkesgrupper (Korp et al., 2019). Negativa aspekter speglar sig genom dålig uppföljningen och att det innebär brist på tillit, otillräcklig information om resurser och bristande gemenskap. Dessa resurser, så som kvalificerade modeller för studiehandledning och god kompetens hos lärare om flerspråkighet och språkutvecklande arbetssätt, finns framför allt i skolor som ofta är stigmatiserade och isolerade ”i staden” (Nilsson Folke, 2015; Bunar, 2011). Ett återkommande mönster vad gäller internationella studier som fokuserar på direktplacering i ordinarie klasser är att modellen framstår som ett attraktivt tillvägagångssätt i teorin, men att problem oftast uppstår vid den praktiska implementeringen (Taylor, 2008; Block m.fl.) Studien ger en bredare förståelse för de erfarenheter och utmaningar som nyanlända svenska som andraspråkselever med kort skolbakgrund möter under sin första tid i den svenska skolan.