Bakgrund:

Alkohol- och droganvändning i ungdomen kan leda till missbruksproblem senare i livet, påverka neurokognitiva funktioner, leda till sociala problem och ha andra negativa hälsoeffekter. Tidigare forskning visar att hbtq-ungdomar har en högre frekvens av alkohol- och droganvändning än icke-hbtq-ungdomar. Tidigare forskning har till viss del besvarat hur dessa skillnader ser ut, men det finns ett behov av en sammanställning av befintlig kunskap för att kunna dra mer giltiga slutsatser. Forskning har även visat att minoriteter som upplever minoritetsstress kan vända sig till droganvändning som en hanteringsstrategi. I denna litteraturöversikt kartläggs därför även hur tidigare forskning har tillämpat begreppet minoritetsstress för att förklara skillnader i droganvändning hos hbtq-ungdomar.

Syfte:

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att sammanställa aktuell forskning som kartlägger hbtq-ungdomars alkohol- och droganvändning mellan olika subgrupper inom hbtq-gruppen och i jämförelse med icke-hbtq-ungdomar, samt kartlägga hur forskningen har använt sig av minoritetsstressteorin för att analysera resultat och vilka samvariabler relaterade till minoritetsstress som visar samband med ungdomarnas alkohol- och droganvändning.

Metod:

Den använda metoden är en systematisk litteraturöversikt av nio vetenskapligt granskade kvantitativa artiklar.

Resultat:

Hbtq-ungdomar har högre risk för alkohol- och droganvändning än icke-hbtq-ungdomar när det kommer till tobak, e-cigaretter, alkohol, heavy episodic drinking (HED), cannabis, metamfetamin, kokain, inhalationsmedel och olaglig användning av receptbelagda mediciner. Bisexuella ungdomar har i flera studier visats ha högre alkohol- och droganvändning än heterosexuella ungdomar, och transungdomar har högre risk för alkohol- och droganvändning än cisungdomar. Med samvariabler som mäter sociala stressorer relaterade till minoritetsstress visas signifikanta samband mellan hbtq-ungdomars upplevda minoritetsstress och deras högre risk för alkohol- och droganvändning.

Slutsats:

Minoritetsstress är ett relevant teoretiskt ramverk för att mediera skillnader i alkohol- och droganvändning inom hbtq-gruppen samt i relation till icke-hbtq-ungdomar. Vidare forskning behövs med syfte att formulera riktlinjer till implementering av insatser och behandling specifikt för hbtq-ungdomar med riskvanor.

Background:

Alcohol and drug use during youth can lead to problems with addiction later in life, affect neurocognitive functions, lead to problems in social life, and have other negative health effects. Previous research shows that lgbt youth have a higher frequency of alcohol and drug usage than non-lgbt youth. Research has partly answered what these differences in usage look like, but there is a need for a compilation of existing knowledge in order to be able to present more valid conclusions on the topic. It’s also been shown that minorities that experience minority stress may turn to drug usage as a coping mechanism. This literature review maps out how previous research has used the term minority stress in order to explain disparities in alcohol and drug use of lgbt youth.

Aim:

The aim of this literature review is to compile existing current research about the alcohol and drug use of lgbt youth, within lgbt subgroups and in relation to non-lgbt youth. The aim is further to map out how research has applied the term minority stress to analyse disparities and which variables related to minority stressors show a correlation to lgbt-youths use of alcohol and drugs.

Method:

The used method is a systematic literature review of nine peer reviewed, quantitative articles.

Results:

Lgbt youth have a higher risk for alcohol and drug use than non-lgbt youth, specifically regarding tobacco, e-cigarettes, alcohol, heavy episodic drinking (HED), cannabis, metamphetamines, cocaine, inhalants and illegal use of prescription medication. Bisexual youth have in several studies been shown to have a higher alcohol and drug use than heterosexual youth and homosexual youth, and trans youth have a higher risk than cis youth. With variables that measure social stressors related to minority stressors, it is clear that there are correlations between lgbt youth experiencing minority stress and their risk of alcohol and drug use.

Conclusions:

Minority stress is a relevant theoretical framework to mediate differences in alcohol and drug use within the lgbt group and in relation to non-lgbt youth. Further research is needed with the aim of forming guidelines for implementing treatment specifically for lgbt youth with risk behaviors.