Bakgrund

Sjuksköterskan möter många patienter vid livets slut i hemmet idag. Sveriges befolkning blir allt äldre och fler kommer att behöva vård vid livets slut i hemmet. Palliativ vård förutsätter ett personcentrerat förhållningssätt och det är därför motiverat att genomföra en litteraturöversikt som belyser patientens erfarenheter av att vårdas i hemmet vid livets slut.

Syfte

Beskriva den vuxna patientens erfarenhet av att vårdas vid hemmet vid livets slut.

Metod

En systematisk litteraturöversikt enligt Bettany-Saltikov och McSherry´s nio-stegs modell.

Resultat

Två kategorier och sex underkategorier framkom efter analysen av 11 artiklar. Den första kategorin Att bibehålla autonomi och livskvalitet innefattar underkategorierna Att få vara hemma och Att få vara en person. I denna kategori framkommer en känsla av trygghet i att vårdas i hemmet vid livets slut. Den andra kategorin Stöd för att förbereda för livets slut innefattar underkategorierna Att vara beroende av andra, Att få hjälp när det behövs, Att kunna lita på sjuksköterskans kompetens och Att vården behöver samordnas. I denna kategori framkommer att sjuksköterskans tillgänglighet och kompetens skapar en känsla av trygghet.

Slutsats

Patienter som vårdas i hemmet vid livets slut upplever en trygghet i att vårdas hemma. Att vara i en känd miljö, att det finns sjuksköterskor med kompetens tillgängliga dygnet runt som organiserar vården och samverkar med andra vårdprofessioner, är kända med patienten och dennes situation skapade känslan av trygghet. Upplevelsen av att få vara sig själv och en person var också viktigt för tryggheten. När sjuksköterskan vågade ta de svåra samtalen om döendet och döden skapade det en möjlighet att vara förberedd för det som kommer. Det är viktigt att sjuksköterskan har ett personcentrerat arbetssätt för att patienter som vårdas vid livets slut i hemmet ska vara trygga.

Background

The district nurse cares for patients at the end of life at home. Sweden's population is getting older, and more people will have the need for end-of-life care at home. Palliative care requires a person-centered approach, and it is therefore justified to conduct a literature review that highlights the patient's experiences of being cared for at home at the end of life.

Aim

To describe the adult patient's experience of being cared for at home at the end of life.

Method

A systematic literature review according to Bettany-Saltikov and McSherry's nine-step model.

Results

Two categories and six subcategories emerged after the analysis of 11 articles. The first category Maintaining autonomy and quality of life includes the subcategories Being allowed to be at home and Being allowed to be a person. In this category, a feeling of security emerges in being cared for at home at the end of life. The second category Support to prepare for the end of life includes the subcategories Being dependent on others, Getting help when needed, Being able to trust the nurse's competence and Care needs to be coordinated. In this category it appears that the availability and competence of the district nurse creates a feeling of security.

Conclusion

Patients who are cared for at home at the end of life experience a sense of security in being cared for at home. Being in a well-known environment, knowing that there are competent nurses available around the clock who organize care and collaborate with other care professionals, who know about the patient and their situation, created a feeling of security. The experience of being able to be yourself and a person was also important for the feeling of security. When the district nurse dared to have the though conversations about dying and death, it created an opportunity to be prepared for what is to come. It is important that the district nurse has a person-centered approach so that patients who are cared for at the end of life at home should feel safe and secure.