I februari 2024 skickades ett öppet brev till FN (Förenta nationerna) och världens regeringar inför det kommande globala evenemanget "Summit of the Future –Multilateral Solutions for a better tomorrow", som hålls av FN generalförsamling den 22–23 september 2024. I brevet betonas FN kunskapsbas som en immateriell tillgång för FN och som kan användas för att uppnå de hållbara utvecklingsmålen och Agenda 2030. Brevet betonar att FN:s arbetet bör baseras och förankras i olika typer av kunskap (KM4Dev m.fl. 2024). Samtidigt investeras betydande resurser i interventioner ochprogram för att minska fattigdomen (Miković m.fl., 2020).

I ljuset av detta syftar uppsatsen till att skapa en ökad förståelse om hur tre olika FN organisationer arbetar strategiskt med kunskap som en organisatorisk resurs och tillgång. Undersökningen baseras på en innehållsanalys av UNDP, UNICEF och WFP styrdokument för kunskapshantering. Dokumentens innehåll analyseras och kodas utifrån begreppen kunskap (Polanyi, 1958) och organisatoriskt lärande (Argyris, 1977; Senge 1990) samt SECI-modellen (socialisering, externalisering, kombinering och internalisering) (Nonaka & Takeuchi 1995).

Analysen av empirin visar att strategierna har olika visioner och mål. Begreppen kunskap, kunskapshantering och organisatoriskt lärande diskuteras, definieras och appliceras olika av organisationerna. Vid kodning av dokumentens handlingsplaner visar analysen att organisationerna väljer olikatill vägagångssätt att operationalisera strategierna.

Studien drar följande slutsats UNDP, UNICEF och WFP har olika målbild för arbete med kunskapshantering. Det råder även olika förståelse mellan de undersökta FN organisationerna vad praktiskt arbete med kunskapshantering innebär. Organisationerna använder samma termer men fyller dem med olika innehåll. Detta kan skapa oreda i ett interorganisatoriskt samarbetet. Uppsatsens slutsatser kan bidra till policydebatten om kunskapens roll som en strategiskresurs inom FN.

In February 2024, an open letter was sent to the United Nations (UN) and world governments ahead of the upcoming global event "Summit of the Future – Multilateral Solutions for a Better Tomorrow," hosted by the UN General Assembly on September22–23, 2024. The letter underscores the UN's knowledge base as an intangible asset crucial for achieving the Sustainable Development Goals and Agenda 2030. It emphasizes that the UN's efforts should be founded on and informed by various types of knowledge (KM4Dev et al., 2024).

Concurrently, substantial resources are be inginvested in initiatives and programs aimed at poverty reduction (Miković et al., 2020). In this context, the thesis aims to provide a deeper understanding of how three different UN organizations strategically manage knowledge as an organizational resource and asset. The study is based on a content analysis of the knowledge management strategies of UNDP, UNICEF, and WFP.

The content of the documents is analyzed and coded based on the concepts of knowledge (Polanyi, 1958) and organizational learning (Argyris, 1977; Senge, 1990), as well as the SECI model (socialization, externalization, combination, and internalization) (Nonaka & Takeuchi, 1995). The analysis of the empirical data indicates that these strategies have distinct visions and goals. The concepts of knowledge, knowledge management, and organizational learning are discussed, defined, and applied differently across these organizations. When coding the action plans of the documents, the analysis reveals that the organizations adopt diverse approaches to operationalize their strategies.

The study concludes that UNDP, UNICEF, and WFP have different objectives for knowledge management, and there is a varying understanding among these UN organizations regarding the practicalities of knowledge management work. Although the organizations use the same terminology, they imbue these terms with different meanings, potentially leading to confusion in interorganizational collaboration. The conclusions of this thesis can contribute to the policy debate on the role of knowledge as a strategic resource within the UN.