Bakgrund: Föräldrar som anhöriga till personer med funktionsnedsättning upplever generellt inte att de får tillräckligt med stöd. De rapporterar lägre uppskattad livskvalitet, högre grad av utbrändhet och depression i jämförelse med övrig befolkning. Kan bland annat leda till hög sjukskrivning och lönebortfall. Utifrån detta är det för samhället en angelägenhet att stötta anhöriga både för folkhälsa och minska bortfallet av förvärvsarbetande.

Syfte: Utifrån ett professionsperspektiv undersöka föräldrars upplevelse av kontakt och stöd i samband med att deras barn flyttar in på ett boende med särskild service (BMSS)enligt §9.9 LSS.

Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamhetschefer för bostad med särskild service, fyra kvinnor och två män, i åldrarna 34 – 61 från tre olika kommuner. Empirin har analyserats med entematisk analys.

Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplever svårigheter med att släppa taget, samtidigt som de sägs uttrycka en önskan att göra det. Föräldrar har förhoppningar om att få en ny relation till sitt vuxna barn som inte genomsyras av ett omvårdnadsansvar. Föräldrar har begränsad kännedom om anhörigstöd och är i behov av nära kontakt med personal och verksamhetschefer.

Slutdiskussion:Föräldrar uppges ha ett behov av mer stöd i övergången till vuxenlivet för sitt vuxna barn, något som nära kontakt med personal kan underlätta. Implikationer:Genom att belysa potentiella utvecklingsområden kring stöd till föräldrar som anhöriga i processen av att deras barn flyttar till ett BMSS kan studien bidra tillatt öka kunskapen och vikten av ett anhörigcentrerat arbetssätt, något som personal med nära kontakt till barnet kan tillgodose.