Flera decenniers reformer och nya managementmetoder har lagt grunden för offentliga chefers förutsättningar men det råder delade meningar om vad dessa har för faktiska effekter på ledarskapet (Cäker & Siverbo, 2018; Lapsley, 2009; 2018; Scharf & Berntson, 2023; Siverbo, 2023). Stora skillnader och orättvisor i organisatoriska förutsättningar har uppmärksammats mellan traditionellt manliga och kvinnliga kommunala sektorer (Björk & Härenstam, 2016; Kankkunen, 2014; Landstad & Vinberg, 2013; Scharf & Berntson, 2023; Skagert et. al., 2008; Wallin et. al., 2014) men det saknas fortfarande studier som belyser samspelet mellan kontext och aktör samt perspektivet från chefer på högre nivå i kommunal förvaltning.

Syfte med studien var att undersöka hur kommunala chefer på högre förvaltningsnivå upplever sitt handlingsutrymme. Genom att belysa det upplevda handlingsutrymmet avsåg studien att bidra med ökad förståelse för vilka organisatoriska förutsättningar som formar ledarskapet på högre nivå inom kommunal förvaltning. Perspektiv och analysverktyg har sin utgångspunkt i tidigare forskning om kommunala chefers förutsättningar, handlingsutrymme och genusordning. Totalt 9 chefer deltog i studien och empiriskt material är insamlat med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet tematiserades innan analys.

Resultatet visar att kommunala chefers upplevda handlingsutrymme formas av konstanta förutsättningar, cykliska förutsättningar benämnda ”dansen med politiken” samt återkommande dilemman. Genom att följa, förändra eller undvika organisatoriska arrangemang och företeelser skapar cheferna sitt eget handlingsutrymme. Benämningarna konstanta förutsättningar, dansen med politiken och återkommande dilemman speglar i vilken grad och omfattning växelverkan sker och vilka möjligheter cheferna har att påverka. Resultatet visar bland annat att detaljfrågor i större utsträckning når nämndrummet i teknisk sektor medan det förblir på operativ nivå för utbildning, vård och omsorg; varför jag benämner detta som ett intressentdilemma och frångår förklaringar från tidigare studier.

Cheferna har sin utgångspunkt i ett ”superföljarskap” men strävar efter ett större handlingsutrymme som innehåller en mix av strategisk kommunikation och närvarande ledarskap vilket signalerar en pågående vändpunkt i synen på ledning inom offentlig sektor till det tillitsbaserade ledarskapet.

Several decades of reforms and new management methods have laid the foundation for public managers' conditions, but there are divided opinions about what the actual effects on leadership are (Cäker & Siverbo, 2018; Lapsley, 2009; 2018; Scharf & Berntson, 2023; Siverbo, 2023). Major differences and injustices in organisational conditions have been noted between traditionally male and female municipal sectors (Björk & Härenstam, 2016; Kankkunen, 2014; Landstad & Vinberg, 2013; Scharf & Berntson, 2023; Skagert et. al., 2008; Wallin et. al., 2014) but there are still a lack of studies that highlight the interaction between context and actor and the perspective of higher-level managers in municipal administration.

The purpose of the study was to examine how municipal managers at higher administrative levels experience their room for manoeuvre. By highlighting the perceived room for manoeuvre, the study intended to contribute to an increased understanding of the organizational conditions that shape leadership at a higher level in municipal administration. Perspectives and analysis tools are based on previous research on municipal managers' conditions, room for manoeuvre and gender order. A total of 9 managers participated in the study and empirical material was collected with semi-structured interviews. The empirical material was thematized before analysis.

The result shows that municipal managers' perceived room for manoeuvre is shaped by constant conditions, cyclical conditions referred to as "the dance with politics" and recurring dilemmas. By following, changing, or avoiding organisational arrangements and phenomena, managers create their own room for manoeuvre. The terms constant conditions, the dance with politics and recurring dilemmas reflect the degree and extent of interaction and the opportunities for managers to influence. The results show, among other things, that detailed issues to a greater extent reach the board room in the technical sector while it remains at the operational level for education, health and social care; why I call this a stakeholder dilemma and deviate from explanations from previous studies.

The managers have their starting point in a "super followership" but strive for a greater room for manoeuvre that includes a mix of strategic communication and present leadership, which signals an ongoing turning point in the view of management in the public sector to trust-based leadership.