Föreliggande studie ämnar ligga till grund för ett kommande utvecklingsarbete som syftar till att skapa synergier mellan elevernas komplexa digitala verklighet och samhällskunskapsundervisningen som behandlar källkritiskt förhållningssätt. Syftet med den här studien är att undersöka hur eleverna beskriver sin förmåga att förhålla sig källkritiska kopplat till sociala medier som medieplattform. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har utgjorts av individuella intervjuer med åtta elever från två olika skolor.

Vi har undersökt vad eleverna anser är viktigt att tänka på när de möter aktuella samhällsfrågor på sociala medier och hur eleverna tänker kring källors trovärdighet på dessa medieplattformar.

Studiens resultat visar att eleverna relaterar till deras egen verklighet, som innefattar tidigare erfarenheter och förkunskaper, för att bedöma källors tillförlitlighet. Resultatet visar att en central del i elevernas verklighet tycks vara betydelsen av tid, plats och frekvens. Tid, plats och frekvens verkar fungera som strategier när eleverna möter och bedömer information om aktuella samhällsfrågor på sociala medier. Resultatet visar även att eleverna tenderar att ha en bristande källtillit då samtliga formulerar, på skilda sätt, ett behov av att kompensera för den.

Eleverna kompenserar sin bristande källtillit genom att vända sig till personer som de har en relation till. Personerna som eleverna vänder sig till för att verifiera källors trovärdighet varierar mellan att vara vänner, lärare, men i synnerhet föräldrarna. Följaktligen kan vi anta att personerna som kompenserar för elevernas bristande källtillit innehar ett högt förtroendekapital hos eleverna.

Sammanfattningsvis indikerar studiens resultat att eleverna har en utpräglad informationskunnighet och en markant låg mediekunnighet.