Bakgrund:

Behovet av palliativ vård ökar i takt med en ökande och åldrande befolkning. De flesta önskar att få avlida i hemmet, vilket ställer stora krav på närstående och distriktsköterska i den kommunala hemsjukvården. Brist på stöd till närstående kan på sikt leda till sämre hälsa, sämre personlig ekonomi och mindre skatteintäkter för samhället. Närståendes situation är därmed en folkhälsofråga och kommuner och regioner bör arbeta hälsofrämjande samt förebyggande.

Syfte:

Denna litteraturstudie syftade till att belysa närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet under sen palliativ fas samt i livets slutskede.

Metod:

En integrativ litteraturstudie utgjorde studiens design. Datainsamlingen genomfördes genom litteratursökning i databaserna CINAHL och PsycInfo. I resultatet ingick 15 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Whittemore och Knafl arbetsprocess.

Resultat:

I resultatet framkom att det att det var viktigt för närståendes hälsa att vara delaktiga i vården, men även att svåra känslor och moraliska dilemman bidrog till en negativ påverkan på deras livskvalitet. Betydelsen av stöd från både familj, vänner och vårdpersonal samt möjlighet till stöd både före och efter döden var avgörande. Resultatet tyder också på att de närståendes stödbehov tillgodosågs bättre om de bedömdes via bedömningsinstrument. Resultatet påvisade även att vården inte är jämlik och de allra flesta närstående påverkades av en ekonomisk belastning i samband med palliativ vård i hemmet.

Slutsats:

Att närstående ofta drabbas av ohälsa vid palliativ vård i hemmet är en stor utmaning för folkhälsan både nationellt och internationellt. Resultatet indikerar att detta måste förändras då närståendes ohälsa leder till ökade samhällskostnader och stort lidande för hela familjen. Stödet till närstående behöver bli mer individuellt anpassat, dessutom behöver delaktigheten stärkas för att kunna bedriva en kostnadseffektiv vård utifrån person- och familjecentrerat förhållningssätt. Distriktsköterskan spelar en avgörande roll och kan med rätt förutsättningar samt goda kunskaper i palliativ vård i samverkan med övriga aktörer i samhället bidra till jämlik vård och bättre hälsa för närstående.

Background:

The need for palliative care increases as the population grows and ages. Most people wish to die at home, which places great demands on relatives and the district nurse in the municipal home health care. Lack of support for relatives may in the long run lead to poorer health, poorer personal finances, and less tax revenue for society. The situation of close relatives is therefore a public health issue, and municipalities and regions should work to promote health and prevention.

Aim:

This literature study aimed to shed light on relatives' experiences of palliative care at home during the late palliative phase and at the end of life.

Method:

An integrative literature study constituted the design of the study. The data collection was carried out through a literature search in the databases CINAHL and PsycInfo.The result included 15 scientific articles that were analyzed based on the Whittemore and Knafl work progress.

Results:

The results revealed that it was important for relatives to be involved in the care, but also that many difficult feelings and moral dilemmas contributed to a negative impact on their quality of life. The importance of support from both family, friends, and healthcare professionals, as well as the possibility of support both before and after death, was crucial. The results also indicate that the support needs of the relatives were better met if assessed by assessment instruments. The results also showed that health care is not equal, and most relatives were affected by a financial burden in connection with palliative care at home.

Conclusion:

The fact that loved ones often are affected by poor health is a major challenge for public health both nationally and internationally. Research indicates that this must change as the poor health of loved ones leads to increased social costs and great suffering for the whole family. Support for relatives needs to be more individually adapted, and participation needs to be strengthened to be able to provide cost-effective care based on a person- and family-centered approach. The district nurse plays a decisive role and with the right conditions and good knowledge of palliative care in collaboration with other actors in society, can contribute to equal care and better health for next of kin.