The household indebtedness has increased substantially over the past years. The purpose of this study is to examine which factors has the biggest impact on the Swedish household indebtedness. This paper will follow Mengs et al. (2023) model.

In order to obtain a result, a Dickey-Fuller test, an Engler Grange, a regression, correlation and descriptive statistics is performed. The variables that will be used are gross domestic products, real interest rate, housing price index, unemployment, population and inflation in relation to debt ratio. The study will be using quarterly data between the time periods 2000-2023. The result from this study shows that gross domestic product has the biggest positive impact which means that a rise in GDP tends to decrease the debt ratio, while housing price index has the biggest negative impact.

Hushållens skuldsättning har runt om i hela värden haft en kraftig ökning under de senaste åren. Syftet med detta arbete är därav att undersöka vilka faktorer som har störst påverkan på de svenska hushållens skuldsättning. För att kunna undersöka detta kommer arbetet följa Mengs m.fl. (2013) modell.

För att få fram ett resultat genomförs ett Dickey-Fuller test, ett Engler-Granger, en regression, korrelation samt deskriptiv statistik. De variabler som kommer undersökas är bruttonationalprodukt, realränta, fastighetsprisindex, arbetslöshet, befolkningsmängd och inflation i relation till skuldkvoten. Undersökningen använder sig av kvartalsvis data mellan tidsperioden 2000–2023. Studiens resultat visar på att bruttonationalprodukten har störst positiv påverkan vilket innebär att en ökning av BNP leder till en minskning av skuldkvoten, medan fastighetsprisindex är den variabel med störst negativ påverkan.