Bakgrund

Begreppet "barn som far illa" inkluderar alla former av våld och försummelse gentemot barnet, vilket kan få både omedelbara och långsiktiga konsekvenser för deras välmående. Enligt svensk lag är Sverige ålagt att följa barnkonventionen, vilket innebär att alla barn har rätt till en trygg och säker uppväxt. I sitt arbete inom barnhälsovården och elevhälsan har distriktssköterskor en viktig roll i att säkerställa barnets hälsa och välbefinnande, och är skyldiga att göra anmälan om de misstänker att ett barn far illa.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva och sammanställa distriktssköterskors erfarenheter av att identifiera och hantera situationer där barn fara illa.

Metod

En systematisk litteraturöversikt baserat på 11 vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys niostegsmodell. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Resultat

Resultatet genererade tre huvudteman: utmaningar i arbetet med barn som far illa, vikten avstöd, samarbete och goda relationer samt distriktssköterskans strategier och emotionella påverkan.Varje huvudtema mynnade ut i två subteman.

Slutsats

Distriktssköterskor möter utmaningar med att identifiera och agera vid misstänkta fall av barnmissha ndel och försummelse. Brist på definitioner och kunskap, samt hinder som bristandeförtroende för socialtjänsten och rädsla för negativa konsekvenser, försvårar orosanmälningar. För att hantera situationen är en god relation med familjen och stöttning från kollegor av avgörande vikt.

Arbetet med barn som far illa påverkar distriktssköterskans psykiska hälsa och leder till skuldkänslor, ångest och utbrändhet. Det finns ett behov av mer utbildning och stöd för att hantera dessa komplexa situationer och främja barns välbefinnande.

Background

The concept of "children at risk" encompasses all forms of violence and neglect towards the child, which can have both immediate and long-term consequences for their well-being. According to Swedish law, Sweden is obliged to follow the Convention on the Rights of the Child, which means that all children have the right to a safe and secure upbringing. In their work within child health care and student health services, district nurses play a crucial role in ensuring the health and well-being of the child and are obligated to report if they suspect that a child is at risk.

Aim

The aim of the study is to describe and compile district nurses' experiences of identifying and managing situations where children are being maltreated.

Method

A systematic literature review based on 11 scientific articles, which were analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry's nine-step model. The articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed, and PsychInfo.

Results

The findings revealed three primary themes: challenges in addressing child maltreatment, the significance of support, collaboration, and positive relationships, and the strategies employed by district nurses and their emotional implications. Each main theme led to two sub-themes.

Conclusion

District nurses face challenges in identifying and responding to suspected cases of child abuse and neglect. Lack of definitions and knowledge, and barriers like limited trust in social services and fear of negative consequences, complicate reporting concerns. Building a strong relationship with the family and receiving support from colleagues are crucial to managing the situation. Working with abused children affects the mental health of district nurses, leading to feelings of guilt, anxiety, and burnout. There is a need for more training and support to address these complex situations and promote child well-being.