Background:

Stress of conscience is prevalent among registered nurses. It impacts both the nurse's well-being and her professional practice. High workload, understaffing, and lack of support from supervisors and colleagues are contributing factors to stress of conscience.

Aim:

To describe nurses’ experience of how stress of conscience affects patient centered nursing care.

Method

A literature-based study with qualitative design was obtained to gain a deeper understanding of stress of conscience. In total nine qualitative articles were analyzed according to Friberg´s five step models.

Results:

Two main themes emerged. The first main theme, being emotionally affected, describes how stress of conscience impacts the nurse, highlighting how nurses lose the ability to show compassion for their patients, leading to feelings of despair. The second main theme, no longer being able to take responsibility for patient-centered care, elucidates how the nurse, due to stress of conscience, shifts from a care-centered perspective to a task-oriented perspective. This leads to the nurse no longer being able to act as the caregiver.

Conclusion:

The study highlights how nurses’ well-being influences patient-centered care, as stress of conscience hinders adherence to ethical values and professional responsibilities. This distress leads to emotional detachment from patients and an inability to meet their needs effectively. Organizational changes promoting reflection and support are essential to mitigate stress of conscience and ensure quality care delivery.

Samvetsstress är den stress som uppstår av besvärat samvete och uppkommer ofta vid svåramoraliska beslut. Sjuksköterskor står ofta i svåra beslut och överväganden i sitt arbete där prioriteringar mellan patienter och deras omvårdnadsbehov kan bidra till samvetsstress.

Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress och hur det påverkar den patientnära omvårdnaden. Nio kvalitativa artiklar har analyserats som underlag i denna litteraturstudie och har skapat en djupare förståelse för fenomenet, vilket resulterade i två huvudteman och fyra underteman. Det första huvudteman att vara känslomässigt påverkad, beskriver hur sjuksköterskor på grund av samvetsstressen blir känslomässigt påverkad och blir oförmögna att visa empati och engagemang för deras patienter. Sjuksköterskor förlorar motivation för att vara kvar i yrket och de upplever känslor av frustration, irritation och sorg över att exponeras dagligen för patienten lidande. Det andra huvudtemat att inte längre kunna ta ansvar för den patientnära omvårdnaden, beskriver hur patienten kan bli lidande när sjuksköterskor inte längre kan agera som patientens förespråkare och vara ansvarig för den patientnära omvårdnaden. Sjuksköterskors skiftar till ett uppgiftorienterat perspektiv och patienten delaktighet åsidosätts. De utvecklade ett undvikande beteende och distanserade sig från patienterna i syfte att skydda sig själva från känslosamt krävande situationer.

Slutsatsen är att samvetsstress hos sjuksköterskor påverkar den patientnära omvårdnaden negativt och riskerar att bidra till lidande för patienterna. Tidigare forskning beskriver orsaker till samvetsstress hos sjuksköterskor, det förklarar hur överbelastning, personalbrist, tidsbrist och otillräckligt stöd från ledning kan vara orsakande faktorer till att sjuksköterskor upplever sig stå i svåra etiska beslut som leder till samvetsstress. Tidigare forskning beskriver även att symtom på samvetsstress liknar de symtom som kan ses vid utbrändhet. Organisatoriska förändringar som främjar reflektion och stöd är väsentligt för att få en mer effektiv och hållbar vårdsektor och som även förbättra vårdkvalitén.