Varje år kostar narkotikabruket samhället flera miljarder kronor. Krogar mot Knark är ett samverkansprojekt som arbetar mot att minska narkotikaanvändningen på krogar. Att förebygga narkotika är högst aktuellt och statens offentliga utredningar anser att Folkhälsomyndigheten bör stödja Krogar mot Knark. Syftet med studien är att undersöka hur samverkan inom projektet Krogar mot Knark och användandet av narkotikahundar påverkar det narkotikaförebyggande arbetet. Studien utgår från en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med en drogförebyggande samordnare, två poliser och två krögare. För att analysera det insamlade materialet användes en tematisk analys. Resultatet visade att det finns flera främjande men även hindrande faktorer för att samverka i det narkotikaförebyggande arbetet. Vidare visade resultatet att narkotikahundar är ett tillvägagångsätt för att tydligt markera att krogen är emot narkotika, samt ett sätt att avskräcka gäster från att bruka och sälja narkotika på krogen. Det framkom även att det fanns begränsade möjligheter att delge information från krogbesök med narkotikahund mellan exempelvis polis och krögare, detta på grund av att uppgifterna kan vara konfidentiella. Utifrån empirin drogs slutsatsen att Krogar mot Knark är en användbar samverkansform i det narkotikaförebyggande arbetet, förutsatt att eventuella hinder motverkas. Vidare drogs slutsatsen att narkotikahundar kan vara ett användbart verktyg i det förebyggande arbetet, men att detta är något som behöver forskas mer på. Det uppmärksammades även att kommunens resurser i Krogar mot Knark kan vara en sårbarhet.