Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning.

Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar:

1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign?

2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign?

3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget?

Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan.

Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap.

Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme.

Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag.